Samhället i Sverige håller på att förändras till ett kunskapssamhälle. I det nya kunskapssamhället har de så kallade kunskapsföretagen eller kunskapsorganisationerna vuxit fram mycket snabbt vilka kan ses som en undergrupp till tjänsteföretagen. Ett kunskapsföretag kan beskrivas som ett företag som säljer människors kunskap snarare än produkter. Att se kunskap som råvaran i ett kunskapsföretag vänder upp och ned på det konventionella sättet att se på tillgångar ur en redovisningsmässig synvinkel. I företagens balansräkningar redovisas inte det värde som ofta representerar den viktigaste tillgången, det vill säga kunskapen. Ett av redovisningens syfte är att utgöra underlag för ekonomiska beslut. För en analytiker som arbetar med företagsanalyser hos fondbolag handlar de ekonomiska besluten om att framställa ett investeringsunderlag för fondförvaltare. Eftersom vi konstaterat att de traditionella årsredovisningarna inte synliggör de dolda tillgångarna i kunskapsföretagen kommer vi till frågan om informationen som analytikerna har, utifrån företagens externredovisning, är tillräcklig. Vårt syfte med uppsatsen är: att undersöka hur analytiker gör analyser av kunskapsföretag och vad de har för åsikter om de teorier som finns för att externt synliggöra kunskapsföretagens dolda tillgångar. Vår undersökning har en kvalitativ inriktning och vi samlar in kvalitativ data därför att vi söker en beskrivning av hur analytikerna gör analyser och vad de anser om olika teorier för att synliggöra de dolda tillgångarna. Som insamlingsmetod har vi valt att göra intervjuer. Våra intervjuer har formen av en semistrukturerad intervju bestående av olika diskussionsfrågor. Vårt urval är ett icke-sannolikhetsurval då vi valt en grupp analytiker på egen hand. Valet av just Svenska Handelsbanken Kapitalförvaltnings analytiker kom till följd av en redan etablerad kontakt med SHB. Vårt teorikapitel behandlar dels en föreställningsram om hur redovisningen är uppbyggd och dels en föreställningsram hur de dolda värdeskapande tillgångarna kan synliggöras. I den sistnämnda föreställningsramen har vi antagit att de dolda värdeskapande tillgångarna handlar om det intellektuella kapitalet, IK, d v s human-, struktur- och kundkapital. Praktiskt gick vi tillväga som så, att vi av den information vi fick från intervjuerna, konstruerade en bild med olika nyckelord. Dessa nyckelord delades sedan i två grupper, hårda och mjuka faktorer. Dessa faktorer ingick i ett egenutvecklat analysverktyg som analytikerna använder bl. a vid analys av kunskapsföretag. De hårda faktorerna visade sig vara allmänna traditionella faktorer som undersöks oavsett företag medan de mjuka faktorerna är speciellt viktiga att undersöka i analysen av kunskapsföretag. Flera av de mjuka faktorerna anser vi tillhör de värdeskapande tillgångarna som vi i teorikapitlet benämnt för det intellektuella kapitalet. Vi ser därför en tydlig koppling till human-, struktur- och kundkapital när vi studerar deras mjuka faktorer. Av de teorier som vi presenterat i teorikapitlet var Edvinsson och Skandias värdeschema och Navigatorn de som analytikerna mest kände till. Analytikerna anser också att det intellektuella kapitalet inte kan vara en residualpost av marknadsvärdet – bokfört värde. De menar att ett värde i siffror på de mjuka faktorerna inte är det primära. Med deras analysverktyg kan de göra jämförelser med företag i samma bransch därför att de undersöker samma faktorer. För att redovisning av intellektuellt kapital ska ingå som ett naturligt underlag i deras analyser måste det vara standardiserat. Avslutningsvis måste information av intellektuellt kapital andas trovärdighet för att den ska vara värdefull och användbar vid analyser av kunskapsföretag.