Att vara småföretagare innebär inte bara fysiskt arbete utan företagaren måste vara insatt i det mesta som rör företagandet. Idag finns det många organisationer med olika syften som arbetar med rådgivning och information riktad till företagare. Undersökningar visar att småföretagare inte efterfrågar rådgivning och information i den utsträckning de skulle behöva för att bli bättre företagare. Enligt erfarenheter från Nuteks startlinje har aktörer som arbetar med rådgivning och information svårt att nå sina mottagare. Nutek betonar att den information som riktas till företagare inte är anpassad efter deras behov och förutsättningar. Även företagare i vår egen omgivning har gett oss indikationer om att det råder kommunikationsproblem mellan aktörer och företagare. Det väckte vår nyfikenhet ännu mer och vi blev intresserade av att undersöka om det verkligen är som tidigare undersökningar påvisar. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå företagarens behov och upplevelser av den information och rådgivning som företagaraktörerna ger. Vi vill också bilda oss en uppfattning om utformningen av information och rådgivning kan påverka företagares förväntningar på företagandet. Genom att försöka förstå de undersökta företagarna vill vi identifiera om det föreligger behov till förändring av informationsflödet och hur detta i så fall skulle kunna genomföras. För att uppnå vårt syfte har vi använt kvalitativ metod i form personliga intervjuer med företagare och företagaraktörer. Vi har också deltagit som observatörer på två informationsträffar för nyföretagare som anordnades av skattemyndighet och bank. Vi har använt oss av teorier som belyser småföretagares kompetens och behov, konsultation, förväntningar, kommunikations- och informationsprocessen för att jämföra insamlad empiri med teoretiska antaganden. I analysen har empiriskt material bearbetats med utgångspunkt från teorierna, för att se om det råder överensstämmelse mellan teori och verklighet. Av slutdiskussionen framkommer att småföretagaren har stora behov av information och extern rådgivning för att kunna driva verksamheten. Rådgivning och information efterfrågas i hög grad framförallt inom ekonomiskt och administrativt arbete som rör företagande. Men det råder kommunikationsproblem mellan företagare och företagaraktörer. Parterna befinner sig i två olika världar med skilda språkbruk. Småföretagarna har svårt att förstå den information och rådgivning som aktörerna ger. Informationen är inte anpassad efter småföretagarens förutsättningar och behov. Samtliga småföretagare som intervjuats är eniga om att informationens utformning måste förändras. För att kunna förstå varandra krävs att företagaraktörerna anpassar informationen mer efter företagarnas språk- och kunskapsnivå. Kommunikationen skulle kunna förbättras om aktörerna använde ett enklare språk och gav konkreta exempel med hjälp av skisser, vilket också skulle underlätta småföretagarens förståelse. Informationen och rådgivningens utformning kan dessutom påverka småföretagarens förväntningar på företagandet. Företagaraktörerna kan skapa eller dämpa allt för optimistiska förväntningar beroende på vad informationen innehåller och hur den framförs. Vårt syfte har inte varit att få något generellt entydigt svar, utan vi ville skapa en förståelse för den sociala process som uppstår mellan företagare och företagaraktörer.