Under det senaste årtiondet har styrning och ledning av verksamheter varit föremål för mängder av diskussioner. Det talas om en rad förändringar och att en förändring skett från den traditionella ekonomistyrningen till den mer moderna verksamhetsstyrning. Denna utveckling har även satt sina spår i den offentliga verksamheten. Medborgaren av idag ställer högre krav på kvaliteten hos den offentliga sektorns tjänster, de vill få ut mer av sina skattepengar. Därför kan inte längre låga kostnader få styra i lika stor utsträckning. Styrningen av dessa verksamheter har således blivit mer komplex. Vi har i denna uppsats valt att studera hur en trafikhuvudman, planerare och upphandlare av kollektivtrafik, styr sin verksamhet. En trafikhuvudman ska drivas som en kommersiell verksamhet samtidigt som den har ett politiskt ansvar. Detta är en avvägning som kan bli lite problematisk. Kollektivtrafikbranschen är en bransch som varit i en del blåsväder. Sveriges trafikhuvudmän handlar upp sin trafik till entreprenörer som blir den egentliga producenten av tjänsten. Detta gör styrningen desto mer komplicerad, då avtalen mellan trafikhuvudmän och entreprenörer blir det huvudsakliga styrmedlet. Dessa avtal har tidigare varit utformade på sånt sätt att entreprenörerna fått en fast ersättning oberoende av hur många resenärer de haft. De har mer eller mindre kunnat köra med tomma bussar och ändå fått en lika stor ersättning som om de varit fullsatta. Kundnyttan har på så sätt gått förlorad, entreprenörernas chaufförer behöver exempelvis inte agera korrekt mot kunden. Därför har branschen försökt omformulera sina avtal med incitamentstillägg, som kan hjälpa trafikhuvudmannen att påverka kvalitet och resande. Entreprenörerna blir tvungna att upprätthålla viss kvalitet, annars kan de få betala ut viten. Andra problem i branschen har varit att bussentreprenörerna gjort förluster. Då de i de konkurrensutsatta upphandlingarna pressat varandra till lägre och lägre prisnivåer. Vi har i vår uppsats valt att studera hur Skånetrafiken, Region Skånes trafikhuvudman, styr sin verksamhet. Syftet är således att beskriva hur Skånetrafiken styr sin verksamhet. Med delsyftet att även studera hur detta sker i samverkan med de, enligt oss, viktigaste intressenterna. För att kunna uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning, där vi intervjuat tre personer. Två utav personerna är verksamma inom Skånetrafikens ledning. Den tredje representerar ägarna, då han är ordförande i Region Skånes nämnd för kollektivtrafik och därför mycket väl insatt i Skånetrafikens verksamhet. Intervjuerna har genomförts på plats i Skåne och de ligger till grund för nästan allt vårt empiriska material. Vi har bland annat i vår uppsats kommit fram till att aktiva dialoger och goda kommunikationer är viktigt för att kunna upprätthålla en väl fungerande styrning.