Enronskandalen höjde vårt intresse för oberoende revision vilket resulterade i denna uppsats. Sverige har infört en ny revisorslag från 1 januari, 2002 som skall kontrollera revisorns oberoende. Lagen innehåller en analysmodell som innebär att revisorn själv skall göra en bedömning om det föreligger en beroendesituation eller inte. Den nya revisorslagen är en anpassning till utvecklingen inom EU. Uppsatsen är en studie av analysmodellen. Syftet är att beskriva och skapa förståelse för revisorers inställning till den nya analysmodellen. Vidare är syftet att belysa hur Andersen i Malmö och Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Karlstad arbetar med analysmodellen. För att finna svar på detta har vi intervjuat tre revisorer på Andersen och en på Öhrlings PwC. Eftersom vi använt oss av en begränsad mängd undersökningsenheter har vi inte dragit några generella slutsatser utan med fokus på de revisorer och företag vi studerat. Vidare har vi arbetat induktivt och med en kvalitativ metod. För att förklara vår empiri har vi valt tre olika teoriperspektiv. Dessa är etik, oberoende och organisation. Organisationskulturen påverkar revisorernas etiska synsätt som i sin tur påverkar revisorernas inställning till analysmodellen. Analysmodellen har varken ändrat revisorernas sätt att tänka eller deras sätt att arbeta märkbart. Revisorerna har ett visst motstånd till modellen vilket kan förklaras av att den är ny och att den inte uppnår revisorns yttre oberoende. Detta leder till att allmänheten inte kommer att få ökat förtroende för revisorer med anledning av analysmodellens införande.