Den värld vi lever i tenderar att bli alltmer internationell. En bidragande orsak är att företag idag etablerar sig både nationellt och internationellt för att vinna marknadsfördelar. Samtidigt ökar behovet av information från företagens intressenter. Den finansiella informationen ser olika ut på grund av ländernas skilda redovisningstraditioner. Det gör det svårt att jämföra finansiella rapporter från företag med verksamhet i flera länder. Behovet av enhetliga redovisningsregler har därmed ökat. Europa verkar vara på god väg mot enhetliga regler genom att EU har kommit med ett förslag att börsnoterade företag inom unionen skall anpassa sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsreglerna IAS (International Accounting Standards), senast år 2005. Syftet med vår uppsats är att beskriva de organisationer som är normbildande inom redovisning och som är med och påverkar den harmonisering som sker till de internationella reglerna IAS. Vi undersöker även hur ett företag påverkats av en IAS-anpassning. Vår undersökning bygger i stort på en presentation av både internationella och nationella normbildare. Den vi lägger störst vikt vid är den internationella organisationen IASC, eftersom det är de som utarbetar IAS. EU är en annan viktig normbildare genom sina bolagsdirektiv. Direktiven ligger till grund för en harmonisering av redovisningsreglerna bland medlemsländerna. För att skapa en djupare förståelse av hur ett företag som UTAB har implementerat de internationella redovisningsreglerna, har vi genomfört en intervju av kvalitativ karaktär. I det material vi sammanställt efter intervjun har vi studerat de två rekommendationer som varit speciellt komplicerade att hantera, nämligen inkomstskatter och pensioner. Företaget har ett försprång med sin anpassning till IAS eftersom de internt redovisar enligt dessa regler sedan några år tillbaka. Det vi kommit fram till är att det blir svårt att införa enhetliga redovisningsregler eftersom det pågår ett maktspel mellan olika normbildare. Det är framförallt mellan EU och FASB det råder oenighet. Båda vill vara den främsta aktören vad gäller de internationella redovisningsreglerna. Om EU: s förslag att företagen skall redovisa enligt IAS från år 2005 går igenom, innebär det att bolagsdirektiven måste skrivas om. Det leder i sin tur till att den nationella lagstiftningen måste skrivas om på motsvarande sätt, eftersom den bygger på direktiven. För företagen innebär dessa ändringar ett tidskrävande arbete. Det kan därför finnas anledning att stanna upp med IAS-anpassningen tills EU: s arbete är slutfört.