Uppsatsen behandlar problemet med att finansanalytiker inte alltid har nytta av företagens miljöredovisningar, detta problem uppmärksammade vi vid läsning av ett pressmeddelande på Naturvårdsverkets hemsida. Vår undersökning visar att företags miljöredovisning inte alltid stämmer överens med intressenternas informationsbehov. Vi har jämfört fem börsföretags årsredovisning och frivilliga miljöredovisning mot Sveriges finansanalytikers miljörekommendation. Vi har också intervjuat miljöchefer vid två svenska börsföretag för att få ett bredare informationsunderlag. De skillnader som upptäckts vid jämförelsen har vi försökt att förklara utifrån teori- och intervjumaterial. Våra slutsatser kan sammanfattas med att företagen sällan redovisar någon kvantifierad miljöinformation d.v.s. beräkningar i siffror som kan jämföras med andra företag, med motiveringen att det är svår att uppskatta dess storlek. I teoriavsnittet förklaras att analytiker mest letar efter kvantifieringar av miljöinformationen som kan användas för bedömning av företagets framtida kostnader. Vi har funnit i vår undersökning att företagens mål oftast är uttryckta i ord som ger få möjligheter att göra beräkningar utifrån, eller jämförelser under en längre tid. Det finns många organisationer som ger ut råd, rekommendationer eller förslag på hur lagstiftningen skall tolkas. Om företagen använder sig av olika sätt för att redovisa sin miljöinformation så kommer det alltid vara svårt att kunna göra jämförelser mellan företag. Vi kan inte dra några generella slutsatser av vår undersökning för alla svenska börsföretag. Därför att urvalet inte är statistiskt rätt och att vi har undersökt för få företag. Vi jämför inte företagens miljöredovisningar med varandra eller försöker rangordna dem.