Alltsedan införandet av KL 1928 har Sverige haft ett samband mellan redovisning och beskattning. Detta samband innebär att resultatet i redovisningen ligger till grund för beskattningen. Under de senaste två decennierna har det kommit påtryckningar både från näringsliv och redovisningsnormgivare om att det krävs förändringar på området. En anledning till att en frikoppling mellan redovisning och beskattning har diskuterats är att Sverige gick med i EU 1993. Medlemskapet i EU medför att Sverige måste rätta sig efter EGs fjärde bolagsdirektiv. Sveriges samband mellan redovisning och beskattning strider mot direktivet, vilket medfört att förslag om frikoppling har lagts fram av Redovisningskommittén och RSV.Redovisningskommitténs förslag till frikoppling presenterades i SOU 1995:43. Detta förslag skulle leda till att systemet med obeskattade reserver och bokslutsdispositioner försvann. Frikopplingen föreslogs bland annat på varulager, anläggningstillgångar, pågående arbeten och fondavsättningar. RSV tillsatte också en arbetsgrupp som skulle utreda sambandet mellan redovisning och beskattning. Denna arbetsgrupp föreslog att det materiella sambandet skulle finnas kvar medan det formella sambandet skulle upphöra. RSV presenterade även särskilda skatteregler för att komplettera det materiella sambandet. Dessa skatteregler skulle bland annat gälla för varulager, omsättningsfastigheter, leasing och finansiella instrument. För att det skall kunna bli möjligt med en internationalisering krävs en frikoppling på området. Att lyckas införa en internationell standard är dock mycket svårt på grund av att det finns två olika redovisningstraditioner, den anglosaxiska och den kontinentala I dagsläget finns sambandet mellan redovisning och beskattning kvar genom det materiella sambandet. RSV fick igenom sitt förslag om att det formella sambandet skulle upphöra. RSV lämnade även in förslag om lagändring på vissa av skattereglerna. Denna lagändring har skickats in till Finansdepartementet, men något svar har fortfarande inte lämnats.