Sedan mitten av 1980-talet pågår en debatt i Sverige angående sambandet mellan redovisning och beskattning. Då b.l.a. normgivarna på redovisningsrådet framförde önskemål om förändringar på området tillsattes en kommitté i Sverige för att utreda det aktuella sambandet. Huvuduppgiften var att utreda vilka lagändringar och andra åtgärder som behövdes för att anpassa lagstiftningen till den snabba utvecklingen på redovisningsområdet såväl i Sverige som internationellt. Genom ytterligare direktiv utökades kommitténs utredningsuppdrag till att även föreslå ändringar för att anpassa de svenska reglerna till EU standarden där t ex. begrepp som bokslutsdispositioner och obeskattade reserver inte förekommer. Kommitténs arbete har b l a resulterat i delbetänkandet SOU 1995:43. År 1998 fick en arbetsgrupp inom skatteförvaltningen i uppdrag att utreda sambandet mellan redovisning och beskattning ytterligare. Utredningen mynnade ut i RSV:s Rapport 1998:6 vilken offentliggjordes i augusti 1998. I rapporten föreslås att det formella sambandet upphör att gälla medan ett materiellt samband bibehålls till viss del. Förslag har lagts om särskilda skatteregler på vissa områden såsom värdeminskningsavdrag på maskiner och inventarier samt vid värdering av varulager. Vidare förespråkas att gränsen mellan skatterätt och redovisning klarläggs tydligare. RSV:s rapport gick på remiss till de olika remissinstanserna vilka gav sina synpunkter på förslagen. Därpå omarbetade RSV sina förslag mot bakgrund av remissinstansernas synpunkter. Denna omarbetade skrivelse skickades i november 1999 till finansdepartementet för vidare översyn. Svaren på denna skrivelse har författarna inte kunna tagit del av då uppsatsen färdigställdes före inkommandet av finansdepartementets svar. Uppsatsen grundar sig till stor del på sekundärdata hämtad från remissvaren. I konsekvensanalysen analyseras dels förslagen i förhållande till relevanta teorier och principer och dels bedöms förslagen utifrån remissvaren och egen kunskap på området. Till sist har slutsatser formulerats enligt uppsatsens syfte. En ökad frikoppling bidrar till att företagen kan redovisa sina ekonomiska förehavanden utan att ta hänsyn till vilka skattekonsekvenserna blir. Utvecklingen av begreppet rättvisande bild gynnas då årsredovisningarna kommer att innehålla mer modifierad information. Som medlem av den europeiska unionen är en ökad frikoppling ett naturligt steg mot en harmonisering av redovisningsrätten. Konsekvensmässigt innebär förslaget att de tre aktörer som analyserats kommer att omfattas av olika betydelsefulla konsekvenser. Fiskus kommer troligen att omfattas av en ökad kontrollverksamhet, revisorn kommer troligen att bli tvungen att revidera skatteberäkningen hos företagen samt merparten av aktiebolagen kommer att få ett omfattande merarbete med att sammanställa två troliga årsbokslut.