Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur antalet disciplinärenden ändrats sedan Revisorsnämndens införande 1995. Vi vill även undersöka hur tillsynen av revisorer ändrats sedan Kommerskollegium hade hand om verksamheten. Det har skett en del förändringar sedan Revisorsnämnden övertog tillsynen över revisorer från Kommerskollegium 1995. Anledningen till att Revisorsnämnden infördes var att Regering och Riksdag ville ha en självständig organisation i kampen mot ekonomisk brottslighet. När det gäller disciplinåtgärder har det införts två nya disciplinpåföljder (erinran och varning med straffavgift). Dessutom kan åtgärden upphävande nu också ges med omedelbar verkan. Anledningen till att det infördes nya påföljder var att det ansågs finnas för få steg på straffskalan. Idag är revisorsyrket ett av de mest reglerade yrken som finns. Det finns ett antal lagar, regler och förordningar som en revisor måste följa. Kraven har till och med växt ju längre tiden gått och så ser det ut även i framtiden. Dessutom krävs det att god revisorsed och god redovisningssed följs. För att se om revisorerna håller en viss kvalitet har båda intresseorganisationerna FAR och SRS infört kvalitetskontroller. Vid organisationernas kvalitetskontroller så granskas bl.a. ledamöternas arbete av god revisionssed och god revisorssed. I slutet av 2003 träffades ett avtal mellan Revisorsnämnden, FAR och SRS om kvalitetskontrollfrågor. Anledningen till att Revisorsnämnden och organisationerna tillsammans nu har slutit en överenskommelse är främst att Sverige måste genomföra den rekommendation om kvalitetssäkring som EG-kommissionen utfärdade i november 2000. Vi har i uppsatsen kommit fram till att det inte hänt så mycket sedan Revisorsnämnden infördes. Antalet disciplinärenden har ökat i absoluta tal, men ser vi till hur stor del av revisorerna som får en disciplinär påföljd är andelen nästan densamma. De ändringar som gjorts är den utökade straffskalan samt samarbetet som idag finns mellan Revisorsnämnden, FAR och SRS.