När industrialiseringen kom på slutet av 1800-talet ökade även människans konsumtion. På 1900-talet ökande befolkningsmängden radikalt, som har varit konstant till dess. I och med att befolkningsmängden ökade så tilltog människans behov av naturresurser. En vacker dag när en kvinna märkte att våren var tyst då väcktes människans uppmärksamhet om att naturens resurser inte varar för evigt . På grund av detta uppkom miljömedvetande. Därefter blev myndigheterna allt mer intresserade av företagens verksamhet och dess påverkan på miljön och då skapades miljörapporter. Miljörapporter styrdes av olika miljölagar, som krävdes utav tillsynsmyndigheter, detta innebär att miljörapporter uppkom i början på grund av lagar. Eftersom miljörapporter var svåra att läsa för en lekman då uppkom miljöredovisning, som nu vände sig till andra intressenter än myndigheter och var lättare att förstå. Uppsatsens syfte är att framta orsaker varför svenska börsföretag väljer att presentera miljöredovisning. Denna problematik skulle behandlas med en kvantitativ metod. Utfallet av denna kvantitativa metod kan inte användas då endast 2 av 15 företag valde att inte svara på enkätundersökningen. Undersökningen därmed är oanvändbar, då inga generella slutsatser kan dras. Detta medförde att uppsatsen fick en syftesförskjutning. Uppsatsen därmed tar upp bakgrunden till miljöredovisning, samt en teoridel som behandlar ämnen såsom den frivilliga och den tvingande miljöredovisningen, men även aspekter om den hållbara utvecklingen. Tillvägagångssättet av den kvantitativa metoden återges i syfte med att ge en inblick om hur det gick till.