Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Konsumenters attityd till direktreklam
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Den här uppsatsen handlar om konsumenters attityd till Direktreklam (DR). DR når konsumenter direkt i den fysiska brevlådan och kan vara oadresserad direktreklam (ODR) eller adresserad direktreklam (ADR). När begreppet ODR diskuteras innebär det massutskick som exempelvis skickas ut till ett förutbestämt geografiskt område. ADR däremot har en personlig adressat på försändelsen. ADR gör det möjligt att kommunicera med en bestämd målgrupp, skapa relationer, förmedla erbjudanden, vårda kunderna och bygga upp varumärken åt företag. ODR saknar adressat och är ett prisvärt sätt att förmedla reklambudskap till både hushåll och företag. Mediet har 100 % räckvidd, är träffsäkert, enkelt att analysera och är därmed till stor hjälp inför framtida reklamkampanjer. Individer tenderar enligt vår uppfattning att reagera olika på DR, vilket har gjort att vi tyckte att ämnet var intressant att studera. Vi måste dock på grund av snäva tidsramar avgränsa oss och uppsatsen ska enbart undersöka den DR som når konsumenterna via den fysiska brevlådan. Med andra ord väljer vi att se direktreklamen ur mottagarens perspektiv. Efter att problemformuleringen blivit färdig, tog arbetet med vår uppsats fart. Det första vi frågade oss var, hur vi skulle gå tillväga för att lösa vårt undersökningsproblem. I litteraturen om metoder för rapportsskrivning menar Jacobsen, att en mycket bra och gångbar metod är att använda så kallade idékartor eller associationsmetoder. Tankeanknytningarna för vår del handlade om attityder, trender, framtiden, brus, kostnad, praktiska problem, miljö och teorietiska modeller etcetera. Vidare fortsatte sökandet efter information i databaser som exempelvis, Emerald, Ebsco och affärsdata. Vi fann endast två undersökningar med anknytning till DR och de var utarbetade av SIFO och IRM som båda är oberoende institut för reklammätning. Vi hittade också några tidningsartiklar som är relevanta för vårt uppsatsarbete. För att mäta egenskaper hos konsumenterna som visar attityd, beteende, handling och kunskap till DR förordar Christensen et al. en deskriptiv ansats. Den valdes för att vi har en viss kännedom om marknadsproblemet i form av en ökande investeringsgrad i DR. Eftersom undersökningsansatsen är kopplad till datainsamlingsmetod stod det klart att vi huvudsakligen ska välja en kvantitativ insamling. Det framkom också att vi behövde ställa några följdfrågor i intervjuformuläret och de är av kvalitativ typ. För att en undersökning skall genomföras på bästa sätt krävs det minst 2000 respondenter. Det skulle för oss vara ogenomförbart då det skulle bli alltför kostsamt och tidskrävande. Därför gör vi ett urval av 200 respondenter och det kan påverka reliabiliteten i undersökningen. För att vi ska kunna mäta attityder och värderingar till DR, samlade vi in data genom att göra en intervjuenkät som respondenten fick besvara. Teorin om konsumentbeteendets olika nivåer hämtad från Kotler, utgör utgångspunkten i vår konsumentundersökning. Nivåerna delas in i kognitiv nivå (kunskap), affektiv nivå (känsla) och konativ nivå (handling) (Kotler, 1976, s. 326). Empirin visar att de flesta respondenterna tar emot båda formerna av DR. Av de 200 respondenterna i vår undersökning tar 89,9 % emot DR. Av dessa har 23,5 % valt bort ODR, samt 11,5 % har valt bort bägge formerna av DR. Diagrammet visar att de flesta har en ganska negativ inställning till DR och att en stor del är neutrala. Det finns dock personer som tar emot DR men har trots det en negativ inställning till utskicken. Sammanfattningsvis kan vi dra följande slutsatser. Konsumenterna är generellt negativt inställda, trots det tar de flesta emot utskicken. Det visar sig också att de flesta drar nytta av reklamerbjudanden endast några gånger per år.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , p. 39
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-51553Local ID: FEK C-124OAI: oai:DiVA.org:kau-51553DiVA, id: diva2:1100046
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 21 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf