Att upptäcka de förväntningar som en part har med sig vid köp av en service är nödvändigt eftersom förväntningarna lägger grunden för vad tillfredställelsen med köpet kommer att bli. De förväntningar kunden hade innan tjänstens utförande kanske inte är desamma som han eller hon har under eller efter tjänstens utförande. I revisionssammanhang så har en klient ofta höga förväntningar på revisorn. Revisorn har sina restriktioner på vad som är genomförbart enligt lag och praxis. Det uppstår ett så kallat förväntningsgap mellan vad revisorn får göra och vad denne förväntas göra. När revisorn tillhandahåller en revisionstjänst så har denne möjlighet att styra klientens förväntningar. Genom det obligatoriska uppdragsbrevet som upprättas och diskuteras i samband med revision så har revisorn möjlighet att kontrollera klientens förväntningar. I brevet förklaras vad som ska ingå i revisionsuppdraget. En diskussion leder sällan till en konflikt mellan revisor och klient. Diskussionen slutar oftast med att revisorn får rätt. Revisorer lever idag i en föränderlig värld med alltmer regler att ta hänsyn till. Ökade krav och förväntningar på revisorn har bidragit till att förväntningsgapet blivit större. Uppsatsen behandlar bland annat hur revisorn hanterar klientens förväntningar i samband med revision. Förväntningsgapet är starkt kopplat till revisionsplikten. I Sverige är det idag lagstadgat att samtliga aktiebolag ska revideras av en godkänd eller auktoriserad revisor. Revisionsplikten har sedan den infördes 1983 varit föremål för diskussion. Under det senaste året har revisionspliktens vara eller inte vara i små aktiebolag debatterats flitigt i bland annat media. Åsikterna om ett avskaffande av revisionsplikten varierar. Ett avskaffande skulle troligtvis medföra stora förändringar inom revisionsbranschen. Revisionen blir en önskad tjänst och inte en påtvingad. Klientens möjlighet att ”välja” revision kommer förmodligen leda till att kunskapen om revision ökar. Kunskapen borde i sin tur bidra till ett minskat förväntningsgap, vilket upplevs som positivt av revisorskåren. Riksdagsvalet hösten 2006 kan bli avgörande för revisionspliktens fortsatta existens. En borgerlig regering är i nuläget för ett avvecklande av revisionsplikten, medan den nuvarande koalitionsregeringen vill vänta och se innan de fattar något beslut.