Syftet med uppsatsen är att utifrån schablonvärden komma fram till en beräkningsmetod för att jämföra direktavkastningen mellan olika fastighetsbolag i Karlstad. Syftet är även att undersöka hur fastighetsbolagen diversifierar sina fastighetsportföljer samt att förklara eventuella variationer av direktavkastningen. Med hjälp av en testgrupp undersöks huruvida undersökningens resultat är relevant. Undersökningen består i att med hjälp av bolagens årsredovisningar få fram relevant information som behövs för att kunna beräkna direktavkastningen för bolagens fastighetsportföljer. Undersökningen visar att bostäder har lägst direktavkastning av de olika fastighetssektorerna i portföljerna. Anledningen till den låga avkastningen är den lägre risken bostäder har i förhållande till de övriga sektorerna. I förhållande till de övriga sektorerna har även butiker låg direktavkastning. Undersökningen visar även att industrifastigheter har den högsta direktavkastningen, vilket kan förklaras genom den höga risk det innebär att investera i industrifastigheter. Även kontorsfastigheter har relativt hög direktavkastning, vilket kan bero på den höga vakansgrad som råder på kontorsfastigheter i Karlstadsregionen. Enligt undersökningen varierar även direktavkastningen i förhållande till var fastigheten är belägen. För bostäder är direktavkastningen lägre på de fastigheter som är belägna i centrum eller i närliggande områden. Direktavkastningen ökar sedan i takt med att avståndet till centrum ökar. Slutsatsen är att beräkningsmetoden som använts fungerar då syftet är att jämföra direktavkastningen mellan fastighetssektorer eller fastighetsbolag. Metoden är däremot osäker vid beräkning av exakt värde på direktavkastningen då de schablonvärden som använts inte varit helt korrekta.