Den här C-uppsatsen i ämnet marknadsföring med inriktning på marknadskommunikation har som syfte att visa hur intressenter påverkas sinsemellan, av den pågående debatten kring folkhälsan. Vi vill analysera och dra slutsatser kring intressenterna och hur debatten kring folkhälsa kan påverka och skapa nya marknader. Bakgrunden till vår uppsats är att debatten om folkhälsa senaste åren varit omfattande vilket lett till att många olika intressenter blir påverkade. Försämrad folkhälsa är ett samhällsproblem och ett angeläget ämne för alla. I vårt fall valde vi att koncentrera oss på folkhälsoproblemet övervikt. Idealmänniskan beskrivs i media ofta som smal och vältränad samtidigt som antalet överviktiga blir allt fler. Övervikt håller i allt fler länder på att utvecklas till det dominerande problemet och nästan 10 procent av den vuxna svenska befolkningen är kraftigt överviktiga. Även antalet överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt. Detta beror till stor del på förändringar i våra matvanor och hur fysiskt aktiva vi är. Övervikt åtföljs av en rad hälsoproblem med stor risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer. En intensiv marknadsföring av sockerhaltiga och feta livsmedel ofta i form av halvfabrikat och snabbmat, bidrar till den ogynnsamma situationen. Teoridelen visar inledningsvis hur vi ska följa marknadskommunikationen med hjälp av en intressentmodell som ska knyta samman intressenterna till utgångspunkten folkhälsa. Teorikapitlet omfattar de modeller och processer som ligger till grund för arbetet såväl som för intervjuguiden och analysarbetet över intressenterna i resultatkapitlet. Det resterande teoriavsnittet beskriver de intressenter vi valt att titta närmare på. Det vill säga, företag, konsumenter, försäkringsbolag, sjukvård och media. För att förstå hur debatten påverkar intressenter är det viktigt hur man samlar in information och hur man sedan använder och presenterar den. I metodkapitlet beskriver vi vårt val av metod och förklarar vilka ansatser vi valt och varför vi valt dessa. Vi klargör också hur vi har gått tillväga med våra intervjuer och sökning av övrig information om våra fem intressenter. Vidare beskrivs hur undersökningar och information har analyserats och sammanställts. Till vår hjälp har vi valt att använda oss av en intressentmodell för att beskriva marknadskommunikationen. Vi har valt intressenter för att kunna ge en representativ bild av olika delar av samhället samt ett svar på frågan; hur och om folkhälsofrågan övervikt har haft någon påverkan kring deras organisation. Analysen visade att intressenterna i hög grad influerar och påverkar varandra i den pågående debatten om folkhälsa. Företag som exempelvis Atkins lanserar sig i och med att debatten om folkhälsa fått mycket utrymme och tid i media. Den ökade efterfrågan tillsammans med företag som utnyttjar tillfället gör att marknaden växer och nya företag etablerar sig. Konsumenterna är den intressentgrupp som påverkar samt påverkas av alla övriga intressenter. Det är också konsumenterna som utgör grunden till folkhälsa. Som följd av den försämrade folkhälsan har statistik börjat föras över befolkningen matvanor och övervikt. För att se hur väl en ny dietmetod tagit sig in på en växande marknad genomförde vi en telefonundersökning varav resultatet visade att Atkins lyckats etablera sitt namn i folks medvetande. Enligt våran undersökning har dock inte metoden slagit igenom på så sätt, ännu, att konsumenterna börjat prova den eller produkterna i någon större omfattning. Försäkringsbolagens risker har i och med försämrad folkhälsa höjts vilket gjort att de måste gardera sig och därmed ändra försäkringsvillkor i främst sjuk- och livförsäkringar. Följden av högt blodtryck och blodfetter kan vara att det leder till för tidig död vilket hypotetiskt sett skulle kunna leda till stora utbetalningar för försäkringsbolagen. Sjukvården är den intressent som kan ändra eller motverka situationen med försämrad folkhälsa. Dock är det ökade vårdbehovet med åtföljande kostnader ett problem då de i samma utsträckning som övriga intressenter inte kan tjäna något på situationen. Åtgärdsprogram och organisation av folkhälsoarbete har ökat i kommunerna för att avhjälpa det växande problemet. Via media blir debatten officiell i samhället. Journalisterna följer vissa etiska regler när de skriver eller talar men har dock största frihet att uttrycka sig enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsgrundlagen. Media är beroende av att förmedla efterfrågade ämnen så att de övriga intressenterna använder deras media. Annonsörer får alltmer plats i media eftersom de bidrar till finansieringen och lämnar plats för funderingar kring deras påverkan över vad som skrivs, sägs, trycks eller visas. Avslutningsvis för vi en slutdiskussion kring intressenterna, marknadskommunikationens krafter och den makt information ger.