Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Social och miljömässig märkning inom konsumentvaruhandel - bra för vem?
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Vem är den sociala och miljömässig märkning inom konsumentvaruhandeln bra för? Uppsatsens rubrik ställer frågan som utgör en del av uppsatsens syfte. Vad har det Karlstadbaserade kafferosteriet Löfbergs Lila (företag), Niklaas (bonde) som bor och plockar te uppe på Cederbergens sluttningar i Sydafrika samt den informerande organisationen Fair Trade Center (en NGO, Non-governmental organization) för gemensamma nämnare? De är alla aktörer inom området Fairtrade (Rättvis Handel) vilket ingår i en del företags arbete med CSR - Corporate Social Responsibility (företags sociala ansvartagande). Uppsatsens metod går den induktiva vägen vilket innebär att man drar allmänna, generella slutsatser utifrån empiriska data. Metoden är kvalitativ och bygger på ett hermeneutiskt synsätt. Själva studien är uppbyggd som en s.k. fallstudie. Fallstudien styrs av dels processen (varför, hur) och dels förståelsen (vad, varför och hur någonting sker) (Merriam 1988). Uppsatsens första syfte är att svara på frågan hur en svensk praktik kring social och miljömässig märkning kan se ut. Detta beskrivs i kapitel tre. Kapitlet handlar om sex praktiker. Det är dels de två kafferosterierna Löfbergs Lila och Bergstrands kaffe samt två praktiker inom handelssektorn, Indiska Magasinet och IKEA. Kaffeleverntörens praktik följs av ett NGO perspektiv i form av Föreningen för Rättvisemärkt som verkar för certifiering av ett ”rättvist” kaffe och IKEA kopplas till FSC (Forest Stewardship Council) som certifierar ansvarsfullt skogsbruk. Mitt bidrag ligger i att jag beskrivit dessa sex praktiker för att få insyn dels utifrån en svensk producents perspektiv och dels från NGO perspektivet. Jag har i min analys och tolkning gått den induktiva vägen och försökt visa på mönster genom såväl förekomsten av intern certifiering som i användandet av extern märkning via en NGO. Vidare har jag visat på hur certifiering driver varumärket, företagens drivkrafter och värderingar som driver arbetet kring social och miljömässig märkning samt nyckelhändelser (oftast negativa) som initierar ett mer omfattande och progressivt certifieringsarbetet. Kapitel fyra ska svara på uppsatsens rubrik och beskriver mer teoridrivna tolkningsmönster där teori möter praktiken från kapitel tre. För att förstå fenomenet ”social och miljömässig märkning” måste detta förstås i sitt sammanhang. Jag börjar därför med att ge en översiktlig genomgång av fenomenet ”business ethics” och ”Corporate Social Responsibility” (CSR) och visar också på hur de fyra svenska företags-praktikerna kommit olika långt i sitt användande av CSR. En mer historisk redogörelse görs av miljörörelsens utveckling som drivkraft för socialt och miljömässigt ansvarstagande och nyckelhändelser från flera praktiker beskrivs från kapitel tre som varit startskott för ett mer aktivt certifieringsarbete. Det sista teoridrivna avsnittet handlar om den medvetne konsumenten och system för märkning. De fyra praktikerna visar stor samstämmighet med den mer teoridrivna referensram som jag beskrivit med hjälp litteratur inom området. Med hjälp av ovanstående teoridrivna tolkningsmönster bygger jag sedan upp en matris där den store producenten, konsumenten, NGOn och bonden (arbetare till underleverantör) får utgöra de olika intressenterna kring social och miljömässig märkning. Frågan om: bra för vem besvaras. Processen kring märkning handlar om en vinna – vinna – vinna – vinna situation när den fungerar.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , p. 60
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-51529Local ID: FEK C-122OAI: oai:DiVA.org:kau-51529DiVA, id: diva2:1100022
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 16 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf