Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
En kvantitativ studie av fondutvärderingsmått - hur användbara är fondutvärderingsmåtten vid fondinvesteringsbeslut?
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Fondsparande är en enkel och vanligt förekommande sparform i vilken både en erfaren och oerfaren sparare kan investera. Att investera i fonder innebär riskspridning eftersom fondförvaltarna investerar i aktier och olika räntebärande värdepapper. Det finns olika fondtyper bland annat ränte-, aktie- och blandfonder och det är bland annat investerarens riskpreferens som påverkar valet av fondtyp då olika fondtyper har olika risknivåer. Det finns en stor mängd fonder att välja bland och därför kan investeraren, genom ett flertal olika fondutvärderingsmått, få hjälp att utvärdera och jämföra fonder. Med hjälp av dessa mått kan fonder rangordnas utefter deras prestationer och ge investeraren en uppfattning om dess historiska avkastning i förhållande till dess risk. Vi har i denna uppsats presenterat sex riskjusterade avkastningsmått (Sharpes, Treynors och Jensens mått samt Apprasial ratio, M2 och T2) och sett vilken information de ger om fonden. Syftet med uppsatsen är att klargöra vilken information fondutvärderingsmåtten ger, samt hur väl de verkar som framtida prognoser för fondernas prestation. Vi ville även utreda huruvida de ger en rättvisande bild av fonden för investerare eller inte. Detta görs i vår analys där vi bland annat jämför rangordningen för två tidsperioder samt simulerar en investering. I korrelationsanalysen för fem- och treårsperioden har vi sett att fondernas rangordning ej påverkats nämnvärt mellan tidsperioderna. I den fiktiva investeringen framkom att måtten ej är perfekta prognoser för framtiden, dock är korrelation mellan fondernas rangordning och rangordningen av investeringsresultatet relativt hög vilket visar på viss tillförlitlighet i vårt fall. Så länge som fonden är väldiversifierad kommer val av fondutvärderingsmått ej påverka rangordningen nämnvärt. Men om fonden inte är väldiversifierad så finns det vissa riktlinjer vad gäller val av fondutvärderingsmått. Till exempel om hela förmögenheten investeras i en fond är den totala risken relevant, vilket innebär att Sharpes mått bör användas. Treynors mått tar endast hänsyn till den ickediversifierbara risken vilket innebär att detta mått bör användas vid investering i en väldiversifierad fond.

Abstract [en]

Saving in funds is an easy and common way to invest money, whether the investor is an experienced fund saver or not. Funds invest in stocks and other securities which result in a spread of the funds risk. There are several kinds of funds on the fund market which each contain different proportion of stocks and securities. Sience the funds have different risk levels the choice of fund depend on the investors risk preference. A help for investors to evaluate and compare funds is the risk adjusted performance measures. These measures give the investor an idea of the historical return of a fund adjusted with its risk. The funds can later be rated by the value of the measures to see which fund that performed best. We present in this essay six risk adjusted performance measures (Sharpes, Treynors and Jensens measure and Apprasial ratio, M2 and T2) and analyze them to see which information they give about a fund. Our aim is to clarify the information that the risk adjusted performance measures give and to see how well the measures perform as a prognosis for a funds future return. We also wanted to elucidate whether the measures give a correct representation of the fund for the investor or not. We have reached our aim through our analysis where we compared the ratings for our funds for two time periods and through a simulation of an investment. In the correlation analysis for five and three years we have observed that the funds rating wasn’t affected by which time period that was analyzed. In the example with the simulation we came to the conclusion that the measures can’t be used as a perfect prognosis for future returns, yet is the correlation between the funds rating and the rating for the investment result relatively high. This implies that the measures, to a certain extent, are trustable for future returns in this case. Another conclusion that we have reached is that as long as the fund is well diversified, the choice of measure won’t affect the funds ratings much. But if the fund isn’t well diversified there are certain guidelines that can help choosing the right measure. For example if the whole capital is invested in one fund the funds total risk is relevant and Sharpes measure should be used. Treynors measure is based on the non diversifiable risk which means that this measure should be used when investing in a well diversified fund.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , p. 42
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-51520Local ID: FEK C-122OAI: oai:DiVA.org:kau-51520DiVA, id: diva2:1100013
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf