Vid årsskiftet 2003/2004 infördes nya regler, s.k. standards om revision. De nya standarderna bygger på internationella regler som införts eller som håller på att införas i ett stort antal länder jorden runt. Tidigare har revisorn arbetat efter den s.k. revisionsprocessen. Till skillnad från revisionsprocessen ändras inte revisorns uppgift men däremot utökas uppdraget genom att revisorn ska granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare. Kortfattat innebär de nya reglerna mer ”skall” än bör för revisorn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur den enskilde revisorn skulle klara av att uppfylla alla de ”skall” som nu gäller. Det gjordes med fokus på om revisorn har den kompetens som krävs, hur tidsåtgången per revisionsuppdrag ska räcka till och upprätthållandet av oberoendefrågan. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår uppsats eftersom relativt få enheter har undersökts och då vi är intresserade av vad den enskilde revisorn har att säga. För insamling av empirin har intervjuer gjorts med sex auktoriserade revisorer. Fyra av revisorerna var från ledande, större revisionsbyråer och de resterande två arbetade på mindre byråer. De fyra större byråerna var Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Ernst & Young AB, KPMG AB och Lindebergs Grant Thornton. De mindre byråerna var Tegehalls Revisionsbyrå och Håkan Jansson Revision AB. De slutsatser vi kommit fram till var att den enskilde revisorn inte alls påverkats, av de ”skall”, i den mån vi trodde. Med avseende på kompetenskravet anser vi att alla revisorer besitter den kompetens som krävs. När det gäller tidsåtgången per revisionsuppdrag drog vi slutsatsen att byråerna på lång sikt kommer att få anställa mer personal. Angående upprätthållandet av oberoendet kom vi fram till att oberoendet ej påverkats då det inte berörs av de nya standarderna, oberoendefrågan behandlas separat.