Sveriges befolkning blir allt äldre och anhöriga som vårdar sina äldre och långvarigt sjuka närstående spelar en allt viktigare roll. Sociala lagar och politiska beslut formar hur kommuner använder sina pengar och hur vården utvecklas, vilket även påverkar de anhöriga och deras livssituation. Karlstad kommun har som mål att äldre och långtidssjuka ska få bo kvar i sitt eget hem så länge som möjligt. Denna målsättning har framför allt en humanitär grund, då de flesta äldre vill bo kvar hemma. Det är dessutom billigare för kommunen än om de måste vårdas på särskilt boende. Då det ofta kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande att vårda sin anförvant i hemmet erbjuder Karlstad kommun olika former av stödåtgärder för att de anhörigas livssituation ska bli så bra som möjligt. Denna uppsats behandlar problematiken kring olika former av stöd till de anhöriga som vårdar sina nära och kära i hemmet och syftar till att se på vilka eventuella ekonomiska fördelar Karlstad kommun kan få genom att ge sina anhörigvårdare ökade resurser. Vi har med en kvalitativ metod bearbetat primär och sekundär data för att få en inblick i anhörigvården och lära känna de anhörigas uppfattning om och behov av stödinsatser. Sekundärdatan har till stor del utgjorts av rapporter som skrivits utifrån intervjuer och enkätundersökningar som gjorts i samband med projektet Anhörig 300 och baseras sålunda på omfattande undersökningar. Primärdatan utgörs av intervjuer med dels anhörigvårdare och dels myndighetspersoner som har omfattande erfarenhet av anhörigvård. Den kvalitativa metod som använts har gett oss möjlighet att gå på djupet och se anhörigvårdarnas olika situationer. Vi menar att anhörigvårdarna kan ses ur olika perspektiv, var för sig eller samtidigt, som kund eller medarbetare, och att synsättet kan vara avgörande för hur kommunen väljer att hantera dem. Att till exempel utgå från ett medarbetarperspektiv och se till anhörigvårdarnas hälsa på samma sätt som till anställd personals kan vara ett sätt att få dem att må bra. Om istället ett kundperspektiv används är det viktigt att lyssna till kunden och anpassa utbudet efter de behov som finns. Kommunens sätt att behandla de anhöriga i sin redovisning anser vi kan få olika konsekvenser på lång och kort sikt. Vi har sett att Karlstad kommun har ett ganska brett utbud av anhörigstöd men menar att det troligtvis går att anpassa ännu mer efter anhörigas behov och önskemål. Vi tycker också att den vinst som kan erhållas genom att utvidga anhörigstödet hellre bör ses i ett längre perspektiv än i ett kortsiktigt, då det är osäkert om det ens blir någon vinst på kort sikt. Befolkningsprognoser visar att andelen äldre kommer att öka i Karlstad kommun och kan därmed påvisa betydelsen av att försöka ha ett långsiktigt perspektiv och skapa kapacitet att möta framtidens krav inom äldreomsorgen.