De fastighetsmäklare som idag blir registrerade i Sverige är välutbildade. Fastighetsmäklaryrket förenar kunskaper inom många olika ämnesområden såsom juridik, ekonomi och byggteknik. Fastighetsmäklaren arbetar med och nära människor så social kompetens och kunnande inom beteendevetenskap är viktigt. Mycket av fastighetsmäklarens kompetens är dock sådan som inte kan läsas in utan som kommer med yrkeserfarenhet. Det som ramar in fastighetsmäklarens vardag är Fastighetsmäklarlagen (SFS 1995:400). Gällande fastighetsmäklarlag är från 1995 och har medfört stramare reglering och ökade krav på utbildning. I 12-14 §§ fastslås att fastighetsmäklaren ska vara en oberoende och opartisk mellanman mellan köpare och säljare. Han får heller inte ha verksamheter där dubbla lojaliteter riskerar äventyra hans ställning som mellanman. Fastighetsmäklaren får likaså inte ägna sig åt sådan verksamhet som är ägnad att rubba förtroendet för honom som fastighetsmäklare. Fastighetsmäklare arbetar på en marknad med många angränsande branscher vilka denne dagligen kommer i kontakt med. Fastighetsmäklaren besitter kunskaper om andra marknader som för en säljare eller köpare kan vara av intresse att ta del av. Idag delar fastighetsmäklaren med sig av kunskaperna utan ersättning, eftersom han av lagstiftaren är förbjuden att ta betalt för det. I flera andra länder är det självklart att sälja sin kunskap som en kringtjänst. Utländska fastighetsmäklare tillhandahåller helhetslösningar för kunderna vid köp och försäljning av fastigheter. Tanken är god då det finns tillräckligt att tänka på vid en flytt utan att ta diskussioner med leverantörer om villkor och kostnader. I Sverige går nu diskussionerna om huruvida kringtjänster skulle kunna införas eller ej. Kringtjänsterna ställs mot risken att förlora fastighetsmäklaren som opartisk mellanman. Vi har hos aktörerna inom branschen försökt att fånga upp tankegångarna och åsikterna angående fastighetsmäklarens kringtjänster, för att sammanställa dem och utifrån sammanställningen ställa en prognos om kringtjänsternas införande eller ej. Idag är det främst förespråkarna för en lagändring som hörs och det är de åsikterna som tar mest plats. Kanske inte så svårt att förstå då det är de som dagligen arbetar under lagen som ser dess begränsningar. Något parterna i alla fall är överens om är att lagen behöver ses över, den har inte följt med i utvecklingen. När det sedan kommer till utformningen i lagen om kringtjänsterna och det praktiska genomförandet går meningarna isär. År 1995 gick Sverige med i EU där en av grundtankarna är fri rörlighet för människor, tjänster, produkter och kapital. Sveriges rigida regelverk hindrar ibland etablering av utländska företag, vilket leder till sämre konkurrens. Enbart det faktum att fastighetsmäklarlagen är på kollisionskurs med EUs tanke om fri rörlighet är tillräckligt för en översyn av lagen.