Svenska aktiebolag har sedan 1 januari 2001 haft möjlighet att ha sin redovisning i euro trots att Sverige inte är medlem i EMU. Detta ses som ett led i den fortgående inter-nationaliseringen på redovisningsområdet. Det är idag, enligt PRV, cirka femtio svenska aktiebolag som har utnyttjat denna möjlighet. För ett företag som går över till redovisning i euro kan en rad effekter uppstå vid införandet och i den löpande redovisningen. Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka dessa effekter är. För att uppfylla syftet har vi genom telefonintervjuer tagit reda på aktiebolagens synpunkter och åsikter om hur de upplever företeelsen redovisning i euro. När ett aktiebolag skall byta redovisningsvaluta från kronor till euro krävs en ändring av bolagsordningen som skickas till PRV för registrering. Byte av redovisningsvaluta skall alltid förenas med byte av aktiekapitalsvaluta. Ett område där svenska aktiebolag som redovisar i euro inte kan använda euro är i skattedeklarationer. Skatteverket kräver att alla uppgifter som inlämnas skall vara i svenska kronor. Utifrån vår studie har vi sett att några av de effekter som uppstår i aktiebolag, vid byte av redovisningsvaluta till euro, är temporära medan andra kvarstår. En av de effekter som kvarstår är valutarisken som företagen nu istället är gentemot den svenska kronan.