Fastighetsmäklarens arbete regleras i Fastighetsmäklarlagen. Tillsyn och registrering av mäklare sköts av Fastighetsmäklarnämnden. Enligt Fastighetsmäklarlagen skall en mäklare agera som en opartisk mellanman. En mäklare är en förmedlare vilket innebär att hon skall föra köpare och säljare samman. Det är i rollen som förmedlare mycket viktigt att vara opartiskt. Opartiskheten är en förutsättning för att kunderna skall känna förtroende för mäklaren. Målet med vår uppsats är att undersöka hur mäklare i Karlstad ser på sin roll som opartisk mellanman och hur de gör för att bygga upp ett förtroende gentemot sina kunder. Begreppet förtroende handlar om en vilja att vara sårbar där intentionerna hos den som får förtroendet antas vara goda. Det finns olika former av förtroende. De former som vi valt att fokusera på är Deterrence- based trust, Calculus- based trust, Relational trust och Institution- based trust. Vi anser att samtliga former är viktiga för skapandet av förtroende i mäklartjänsten. Med kopplingen opartiskhet och förtroende föll det sig naturligt att även beakta förbudet mot förtroenderubbande sidoverksamhet som återfinns i Fastighetsmäklarlagen. Lagen förbjuder alla typer av aktiviteter som inte har en naturlig koppling till förmedlingsuppdraget. Förbudet innefattar bland annat trähusförsäljning, förmedling av lån och försäkringar och det finns instiftat i Fastighetsmäklarlagen för att förtroendet för mäklarna inte skall försämras. Genom att använda ett kvalitativt tillvägagångssätt i arbetet med vår uppsats, har vi strävat efter att fånga vad ett antal mäklare tycker om lagstiftningens utformning, opartiskhet, förtroende och förtroenderubbande sidoverksamhet samt hur de anser att det går att leva upp till lagen i verkligheten. Vårt val av intervjumetod föll därför på en ostrukturerad intervju där de intervjuade ges en större möjlighet att tala fritt. Vi vill passa på att tacka vår handledare Per Skålén för hjälpen och stödet i arbetet med vår uppsats.