I dagens globaliserade samhälle är det allt mer vanligt att företag etablerar sig i utlandet. Under år 2002 var Tyskland ett av de länder som hade flest företagsetableringar i Sverige och de tyska företagsinvesteringarna i Sverige har ökat de senaste fem åren. Internationalisering är en möjlighet för ett företag att exploatera utländska marknader och utnyttja sina fördelar jämfört med sina konkurrenter. För att internationaliseringen ska bli lyckad är det dock väldigt viktigt att innan etableringen ta reda på så mycket som möjligt om den tilltänkta marknaden. Görs detta underlättas etableringen och eventuella hinder eller problem kan undvikas. Frågor som rör internationell handel är mer komplexa än nationella, bland annat på grund av skillnader i kultur, politik, ekonomi och infrastruktur. Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder inom olika områden som tyska företag har under etableringsprocessen i Sverige. Vi valde att fördjupa oss i områdena politik och myndigheter, skatter, lagar, infrastruktur, tillgång till arbetskraft, tillgång på resurser, konkurrensåtgärder, kulturella skillnader, nätverk och slutligen leverantörer. Undersökningen baseras på information från nio av de tyskägda företag som har etablerat sig i Sverige under de senaste åren, detta för att få en så aktuell bild som möjligt av de etableringshinder som finns idag. Vi har för avsikt att undersöka de nationella problem och regleringar som tyska företag ser som hinder vid etablering i Sverige. Vi har också valt att främst rikta in oss på problem och hinder som är karakteristiska för företag generellt och inte specifikt för en typisk bransch eller en viss typ av företag. Som komplement till intervjuerna används artiklar om Lidl. I referensramen presenteras information som ligger till grund till de frågor som ställts vid intervjuerna. Analysen sammanställer de svar vi fått vid intervjuerna samt de uppgifter vi fått från dagspress som vi anser vara av vikt i vår uppsats. Sverige och Tyskland är två länder som ligger nära varandra kulturellt och har i alla tider haft nära handelsförbindelser med varandra. Men trots dessa likheter uppstår hinder i och med att tyska företag etablerar sig i Sverige. Ländernas lagar skiljer sig åt och medveten om skillnaderna saknas uppstår problem. Även ländernas skattelagar skiljer sig åt. Ett flertal av de intervjuade företagen upplever de höga arbetsgivaravgifterna som ett problem men att det hindrar utländska företag att etablera sig i Sverige verkar tveksamt. Infrastrukturen ses som ett problem främst hos dem som är verksamma i speditionsbranschen. Att konkurrenter ska förhindra utländska företagsetableringar är även det inte så trovärdigt, i vår studie är det bara Lidl som troligen haft dessa problem. Vidare skapar differenserna i kultur och beteende även de hinder, om medveten om dessa skillnader inte finns. Att bli insläppt i svenska nätverk har för de flesta inte heller varit ett hinder, då de flesta välkomnats på den svenska marknaden. Lidl är det företag som enligt våra tolkningar haft mest problem med sin etablering, kanske något som kan bero på allt för förhastade beslut då deras framfart i Sverige har varit enorm. De har, bland annat, haft problem med de svenska lagarna, då exempelvis arbetsavtal som har blivit översatta direkt från tyska till svenska.