I mitten av 1990-talet var det trendigt för företag att redovisa sitt miljöarbete i en separat miljöredovisning. Det fanns till och med en tävling som utsåg årets bästa miljöredovisning. Miljöredovisningar innehöll då (mitten av 1990-talet) som nu (år 2003) lite information om företagens faktiska miljöpåverkan. Istället förekommer ofta vackra solskensbilder på till exempel skog, glada människor och rena fabriker. Miljöredovisningarna ger en alltför positiv bild av företagen. Faktiska miljöpåverkan som till exempel utsläpp och avfall utgör en väldigt liten del av redovisningarna. Uttryck som ständiga förbättringar, hållbar utveckling och miljöpolicy förekommer ofta. Det är frivilligt för företag att utforma en miljöredovisning. Därför kan företags miljöredovisningar vara mycket olika gällande till exempel mängd av information, struktur och innehåll. För att kunna upptäcka likheter och skillnader om hur företag redogör för sin miljöpåverkan har vi undersökt fyra företag inom skogsindustrin. Företagen i vår undersökning är Stora Enso, Sveaskog, Rottneros och Holmen. Vi har studerat företagens års- och miljöredovisningar för år 2002 för att se om företagen följer SFF:s (Sveriges Finansanalytikers Förening) respektive EMAS (Eco Management and Audit Scheme) riktlinjer. Vi har även undersökt om det finns något samband mellan företagens miljöredovisningar och årsredovisningar. I vår undersökning har vi kommit fram till att en EMAS-redovisning inte ger bättre information om företagens påverkan på miljön än en miljöredovisning som inte är EMAS-certifierad. Vi har även kommit fram till att sambanden mellan företagens miljöredovisningar och deras årsredovisningar är svaga. I slutet av år 2003 är det trendigare för företag att ägna sig åt etiska och sociala frågor än åt miljöfrågor.