Det har tidigare gjorts undersökningar i samarbete med FöreningsSparbanken för att se på hur entreprenörer, som kunder, uppfattar banken. Vårt fokus, till skillnad från dessa undersökningar, är att se hur det ser ut i steget innan entreprenören bli kund. Utgångspunkten kommer att ligga i hur FöreningsSparbanken uppfattar den potentiella kunden, i detta fall entreprenören, utifrån fyra fenomen som genomsyras av bankens kultur. Fenomenen är barriärer, interaktionen som sker då entreprenören möter en företagsrådgivare, beslutsprocessen vid kreditgivning samt skillnader i ståndpunkter och kultur mellan central och lokal nivå i Förenings-Sparbanken. Syftet med uppsatsen är att visualisera och erhålla kunskap om den kultur som finns i FöreningsSparbanken gällande entreprenörskap och sedan analysera denna kultur ur ett genus-perspektiv. Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ ansats och gjort ett antal intervjuer med personer på olika nivåer inom FöreningsSparbanken samt referenspersoner med kunskap om entreprenörer och genusvetenskap. I samråd med vår handledare har vi valt att gå ifrån den traditionella dispositionen av en uppsats och istället flätat samman teori, empiri och analys i olika teman. I dessa teman har vi visualiserat den kultur som finns i FöreningsSparbanken med utgångspunkt i våra fyra fenomen och analyserat kulturen ur ett genusperspektiv. Den största barriären vi funnit hos entreprenören är en uppfattning att om han eller hon går till banken utan att vara helt förberedd är det kört för livet. Denna uppfattning råder det skiljda meningar om inom FöreningsSparbanken. Då kvinnliga entreprenörer generellt sätt är försiktigare och mindre modiga skulle detta kunna leda till att barriären upplevs som mer betydande. Det har i vår undersökning visat sig finnas en manlig dominans på beslutande poster inom FöreningsSparbanken och även i de kulturyttringar vi visualiserat. Det pågår ett aktivt arbete med jämställdhet bland medarbetare, men detta tankesätt är inte involverat i arbetet med tjänsteutveckling, beslutsprocessen vid kreditgivning samt vid interaktionen med entreprenörer som potentiella kunder. Denna brist av genusperspektiv inom dessa områden skulle kunna leda till att kvinnliga entreprenörer missgynnas i kontakten med banken. I slutet av uppsatsen har vi utifrån den kunskap vi erhållit om FöreningsSparbankens kultur och syn på jämställdhet gett vårt bidrag till tjänstekonstruktionen. Denna del belyser mjuka faktorer som tydligt blivit åsidosatta. Vi hart valt att lyfta upp konkreta förbättringsområden som skulle kunna vara viktiga i FöreningsSparbankens strävan att bli ännu bättre.