1997 beslutade riksdagen om en ny kommunal redovisningslag, vilket tvingade Sveriges kommuner att upprätta en finansieringsanalys (Lag om kommunal redovisning kapitel 7 § 1). Utifrån studier som utförts tidigare än det att lagen trädde i kraft, fanns ett behov av att upprätta finansieringsanalyser för att ge politiker en pedagogisk och begriplig ekonomisk rapport. Vår undersökning baseras på de undersökningar som tidigare utförts. Vi har undersökt om politiker i Karlstads kommun anser att finansieringsanalysen har någon nytta i deras politiska arbete. Finansieringsanalysen är presenterad i årsredovisningen. Den ska verka som ett komplement till resultat- och balansräkningen. Finansieringsanalysen visar kassaflödet i verksamheten, vanligtvis i sektorerna; löpande verksamhet, investering och finansiering. Denna indelning är för kommuner tänkt att enkelt visa hur den löpande verksamheten är finansierad. Utifrån den undersökning som vi genomfört drar vi slutsatsen att den för politiker ämnade nyttan inte återfinns. Den nytta finansieringsanalysen har i kommuner är främst för tjänstemän och inte för politiker. Finansieringsanalyser är svåra att jämföra mellan kommuner och likväl från år till år inom en kommun. Vi ifrågasätter därmed upprättandet av finansieringsanalysen som extern redovisningsrapport.