Vårt ämne för uppsatsen har varit att göra en investeringsbedömning. Syftet var att undersöka om det, för företaget Stöpsjöhyttans egendom, är lönsamt att öppna en bergtäkt. Problematiseringen av uppgiften har inneburit tre centrala delproblem: lönsamheten för grusförsäljning, ornamentstensförsäljning samt att bedöma lönsamheterna med hjälp av adekvata ekonomiska teorier och modeller. Undersökningen har genomförts med ett abduktivt förhållningssätt, där våra studier krävt teoretisk förståelse av fenomenet som sedan undersökts empiriskt för att slutligen analyseras utifrån teoretiska modeller. De ekonomiska teorier och modeller som vi ansett intressanta är beräkningar av nettonuvärdet, internräntan och återbetalningstiden då tillgängliga värden, resurser och variabler för dessa funnits. Teorierna och modellerna är, enligt oss, centrala inom investeringsbedömningar. Påståendet grundar vi på att de ofta nämns som centrala beräkningsmetoder i ekonomisk litteratur som tar upp investeringsbedömningar. De undersökta variablerna har varit grundinvestering (bl.a. projektering, ansökan), fasta kostnader (årliga miljöavgifter, vägunderhåll och lagerränta m.m.) och rörliga kostnader (exempelvis krossning eller svinn och övermål). Undersökningen visade att en produktion av grus inte är lönsam vid volymer som understiger 30 000 med de förutsättningar företaget angivit. För att volymen 30 000 ton ska te sig lönsam måste marknaden vara beredd att betala ett högre pris eller att Stöpsjöhyttans egendom sänker sitt avkastningskrav. Om efterfrågan är 60 000 ton eller större visar sig investeringen vara lönsam. Resultaten som vi kommit fram till gäller dock endast om övriga variabler hålls konstanta. Rörande ornamentstensbrytning visade undersökningen att den endast är lönsam om försäljningen av ornamentsten sker som komplement till huvudverksamheten, dvs. försäljning av grus och då först vid en brytning av 90 000 ton eller mer. Då det gäller vilka ekonomiska teorier och modeller som vi ansett vara adekvata så är det nettonuvärdet och internräntan. Angående den sistnämnda bör dock poängteras att den inte lämpar sig som huvudmetod då räntan redan finns. Slutligen kom vi fram till att återbetalningstiden inte är adekvat då den inte tar hänsyn till, de i vår investeringsbedömnings så viktiga, framtida kassaflödesströmmarna.