Goodwill är ett problemområde som ligger aktuellt i tiden och det finns mycket att läsa om det i ekonomiska tidskrifter. Tillgången goodwill, d.v.s. det pris som företaget betalar utöver dotterföretagets egna kapital efter att detta har justerats för marknadsvärden på tillgångar, avsättningar och skulder, är en restpost som uppstår vid företagsförvärv. I Sverige behandlas goodwill som en immateriell tillgång som ska skrivas av planenligt över dess ekonomiska livslängd. Den amerikanska normbildaren FASB har nyligen infört en rekommendation som innebär att goodwill inte längre tillåts att systematiskt skrivas av, istället ska nedskrivning efter årlig prövning göras. IASB som arbetar för en internationell harmonisering av redovisningen kommer med sannolikhet att anta en liknande rekommendation, gällande goodwillnedskrivningar, som FASB. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser det skulle innebära för ett svenskt företag om rekommendationen angående att skriva ned goodwill vid behov infördes i Sverige. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat ämnet goodwill, relevanta begrepp kring goodwill samt väsentliga lagar och rekommendationer. Vi har dessutom intervjuat Martin Hamner, ekonomichef på Assa Abloy. En orsak till att vi valde Assa Abloy är att de har gjort åtskilliga företagsförvärv. Intervjun redovisas i empirikapitlet och därefter följer en analys av denna, analysen har gjorts med hjälp av vår referensram. I vår analys ser vi att det skulle innebära en del konsekvenser för Assa Abloy om en motsvarighet till FAS 142 infördes i Sverige. Vi ser bl.a. att FAS 142 ställer höga dokumentationskrav på företagen angående goodwill. Detta kommer förmodligen att medföra höga kostnader i tid och pengar för Assa Abloy. Dokumentationskraven kan även komma att bidra till en mer öppen redovisning. Vidare kan införandet av rekommendationen leda till att redovisningen blir mer subjektiv. Det kan bl.a. försvåra jämförbarheten mellan företag. Dessutom kan uttryck och ordval få större betydelse.