Enligt EU-beslut ska alla börsnoterade koncernföretag inom unionen redovisa enligt IASB: s standards år 2005. I Sverige arbetar Redovisningsrådet med att ge ut rekommendationer, vilka är tolkningar av IASB: s standards. Några av de nya standards och rekommendationer som kommer att bli en del av svensk redovisningspraxis är IAS 19 ”Employee Benefits”, IAS 26 ”Accounting and Reporting by Retirement Benefit Plans” samt RR 29 ”Ersättningar till anställda”. Samtliga behandlar redovisning av pensioner. Syftet med föreliggande uppsats är att resonera kring IAS 19 och den svenska motsvarigheten RR 29: s utformning och tillämpning jämfört med FAR nr 4. För att ytterligare klargöra vad redovisning av pensioner innebär redogörs även för IAS 26. För att kunna uppfylla syftet har vi använt oss av en fallstudie med en kvalitativ metod. Den information som använts för att förklara pensionsredovisningen består av både primär- och sekundärdata. Den förstnämnda i form av en intervju med Claes Janzon som är auktoriserad revisor vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Men även i form av egna observationer av IAS 19, RR 29, IAS 26 samt FAR nr 4. Det sekundärdatamaterial som använts består av litteratur och artiklar. Resultaten av undersökningen tyder på att en övergång till en redovisning enligt IAS 19 och RR 29 kommer att medföra ett flertal positiva effekter jämfört med FAR nr 4. Större upplysningskrav än tidigare gör redovisningen mer relevant och tillförlitlig. Trots brister, på grund av utjämningsmekanismer, kommer redovisningen enligt ovanstående rekommendation och standards även bidra till att en rättvisande bild i högre grad uppvisas. En annan följd är att intressenterna lättare kommer att kunna göra jämförelser mellan olika företag och därmed ökas effektiviteten på kapitalmarknaderna.