En verksamhets ekonomiska resultat är förhållandevis enkelt att mäta i monetära termer. Genom bokföring och redovisning åskådliggörs siffrorna svart på vitt. Att mäta på detta sätt har varit verksamheters viktigaste instrument för styrning sedan början av 1900-talet. Under de senaste 15 åren har kritik framförts mot den traditionella ekonomiska styrningen, då den på lång sikt ger ett bristfälligt och ensidigt beslutsunderlag för verksamhetens strategi. Behovet av en utveckling av ekonomistyrningen ledde till att ett nytt koncept utvecklades vid Harvard Business School av Kaplan och Norton under början av 1990-talet. Konceptet kom att kallas Balanced Scorecard. Verktyget används för att underlätta styrningen av verksamheten genom att titta på fyra olika perspektiv. Dessa är finansiella, kund, process samt förnyelse- och utvecklingsperspektivet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Balanced Scorecard upplevs av ledning och medarbetare i tre verksamheter i Värmland. Vi genomförde en kvalitativ undersökning och intervjuade både personer i ledningen och medarbetare på lägre nivåer i organisationen för att få en objektiv bild av hur anställda i hela verksamheten ser på användandet av Balanced Scorecard. Sammanlagt genomfördes 12 intervjuer under två veckors tid. Efter intervjuerna sammanställdes resultatet och en analys gjordes. I analysen behandlades områdena verksamhetsstyrning och medarbetarnas förståelse för visioner och mål, icke-finansiella mått samt den lärande organisationen. Några av de slutsatser vi kom fram till var att det krävs en klar och tydlig vision för att bygga ett bra Balanced Scorecard. Det är även nödvändigt att alla i verksamheten är engagerade i arbetet med Balanced Scorecard och att ett stärkt fokus på de icke-finansiella måtten underlättar för verksamheterna att arbeta mot målen. Slutligen kom vi fram till att endast en av verksamheterna hade uppnått kriterierna för en lärande organisation.