Under de senaste åren har näringslivet växt och blivit alltmer komplext vilket gör att behovet av tillförlitlig information vad gäller företagens verksamhet och ställning har ökat hos företagens intressenter. Det har lett till ökad efterfrågan på revisionsföretagens kompetens inom områden som till exempel skatte-, redovisnings- och organisationsfrågor. En djup och bred kompetens inom revision och andra tjänster inom näraliggande områden har utvecklats till en konsultverksamhet där revisorn naturligt intar den rådgivande funktionen. Stora revisionsföretag som erbjuder tjänster inom både revision och fristående rådgivning har växt fram. Situationen har lett till att revisorers oberoende kan ifrågasättas och problemet har omtalats flitigt. Syftet med rapporten är att beskriva revisorns svåra oberoende situation och granska om den förenade verksamhetsformen kan upprätthålla oberoendet. Vår empiri grundar sig på Statens Offentliga Utredning, propositionen och artiklar vi funnit vara relevanta för uppsatsens genomförande. Tillsammans med den referensram vi presenterar i form av lagar och rekommendationer som reglerar oberoendet har det gett oss möjlighet att få förståelse för revisorernas oberoende situation och därigenom kunna ge en beskrivning av den. Analysmodellen som ingår revisorslagen från och med 2002-01-01 kan ses som ett verktyg för revisorerna att själva kunna bearbeta och stävja hotet mot oberoendet. Det är svårt att uppnå ett absolut oberoende i situationer eftersom vi inte vet när en individ befinner sig i ett absolut objektivt tillstånd. SOU menar att ordet oberoende inte är bra om man beaktar att något absolut oberoende inte finns i mänskliga sammanhang. Eftersom revisorernas klienter står för arvodet kommer revisorerna aldrig att vara helt oberoende. Det kommer ständigt att uppstå nya situationer där oberoendet ifrågasätts och därför är det av stor betydelse att det aktiva arbetet med att upprätthålla oberoendet aldrig avstannar.