Planned maintenance
A system upgrade is planned for 10/12-2024, at 12:00-13:00. During this time DiVA will be unavailable.
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Makten över den svenska redovisningen - exemplet goodwill
2003 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Idag ser den externa redovisningen, till stora delar, olika ut världen över. Detta grundar sig framförallt i att redovisningen vuxit fram på skilda platser och under olika förutsättningar. Den ökade globaliseringen med internationellt verksamma företag samt internationella kapitalströmmar har dock medfört att allt fler röster höjts för en harmonisering av redovisningen. I Europa har EU (Europeiska unionen) verkat för en ökad samsyn på redovisningen för de europeiska företagen medan IASB (International Accounting Standards Board) arbetat för en världsomspännande redovisningsharmonisering. Sverige har under ett antal år försökt anpassa sig till den internationella redovisningen, bl.a. genom Redovisningsrådets rekommendationer som i princip är översättningar av IASB:s standards. Genom medlemskapet i EU blir även användandet av dessa standards obligatoriskt fr.o.m. år 2005. Syftet med denna uppsats är att utifrån svensk synvinkel och ett valt exempel försöka påvisa vilka skillnader och problem som kan uppstå i redovisningen för svenska noterade företag beroende på vilka normer som blir dominerade vid den fullständiga övergången till IASB:s standards år 2005. Vi försöker i denna uppsats uppfylla vårt syfte genom att använda oss av exemplet goodwill. I linje med detta har vi författat ett teorikapitel där vi tar upp historiska olikheter i redovisningstraditioner länder emellan. Därefter redogör vi för uppsatsens referensram där vi beskriver vilka utländska och inhemska normgivare som påverkar den svenska redovisningen samt avslutningsvis vilka regler som gäller i Sverige och internationellt för koncernredovisning och goodwill. I vår analys ser vi att den amerikanska redovisningsnormgivaren FASB (Financial Accounting Standards Board) har ett stort inflytande över IASB och därmed indirekt också över den svenska redovisningen. Vi konstaterar vidare att FASB förändrat sina standards gällande koncernredovisning samt goodwill och att detta sannolikt kommer att påverka även svenska noterade företag. I analysen presenteras även en del åsikter om vad dessa förändringar kan komma att innebära.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , p. 33
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-51284Local ID: FEK C-102OAI: oai:DiVA.org:kau-51284DiVA, id: diva2:1099776
Subject / course
Business Administration
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 32 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf