Svarven som används idag är av Ryskt fabrikat. Den kom till Valmet-Karlstad AB 1996 från Valmet i Finland. När den kom till Karlstad byggdes den om, bl.a. ökades avståndet mellan backskiva och botten på maskinen. De backar som sitter i svarven kommer från en annan svarv. Problemen de har idag är att backhållarna slits för fort, detta beror till stor del på att det används ett stort åtdragningsmoment för att få fast valsen i svarven. Delarna som slits är bl.a. gängorna i skruv och back, samt lagringen vid gavlarna, de har även problem vid byte av valsdimensioner detta p.g.a. att de får flytta hela backhållaren. Ovanstående problem blev vårt examensarbete. Vi tog fram en ny konstruktion på back och backhållare med utgångspunkt på Valmets egna idéer och förslag, samt gjorde hållfasthetsberäkningar för att konstatera hur den nya konstruktionen skulle dimensioneras. Den nya konstruktionen är gjord sådan att det skall vara lätt att klara av de ändringar av valsdimensioner som körs i svarven. För att flytta backen får man lossa två skruvar och knacka ur de två kilar som håller backen i läge under svarvning. De första beräkningarnas resultat blev att den befintliga åtdragningsskruven i backhållaren skulle gå sönder så fort som den utsattes för åtdragning. Detta berodde på att vi förutsatte att Valmet smorde ytor som var i kontakt med varandra. Att detta inte görs beror på att fett drar åt sig smuts, damm och spånor som förstör ytor. Den nya konstruktionen är gjord för att klara av en säkerhetsfaktor på ca 5, här finns risk för personskador om back eller backhållare skulle gå sönder. Valmet hade önskemål om att kunna ha rullager som lagringar på den mest utsatta delen i backhållaren nämligen åtdragningsskruven. Detta önskemål har ej kunnat uppfyllas eftersom lager som klarar av den belastning som blir i detta fall, har en så stor ytterdiameter så att det blir svårt att få plats med dessa. Bredden på backhållarna är styrt till de spår som backskivan har infrästa. En annan orsak till varför inte rullager har används i vår konstruktion är att skruven lättare kan skruvas upp pga minskad friktion, varför åtdragningsskruven måste låsas vid svarvning, och det är ett moment som kan glömmas, och det kan få förödande följder. Mycket tid under examensarbetet gick åt till att lära sig programmen AutoCad R14 och ProEngineer. Att vi var tvungna att lära oss AutoCad beror på att Valmet hade som önskemål om att få ritningarna gjorda i detta program. Att ProEngineer användes var för att ha material till rapporten för att kunna illustrera detaljerna på ett mer lättförståligt sätt.