Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka områden George Stephens våtmarksinventerade i Värmlands län. Det analyseras vilka ekonomiska- och matproduktionsmässiga betydelser omvandlingen av våtmarker till odlingsmark hade i länet mellan perioden 1820 till 1910, och arbetet kopplas till dåtidens samhällsdiskussion. Dessutom undersöks vissa specifika härader i länet för att se om våtmarkernas betydelse skiljer sig åt. Samtidigt som syftet verkställs undersöks tesen att betydelsen av våtmarkers omvandling är överskattad. Metoden som används är kvantitativ, våtmarkernas areal och den sammanlagda odlingsarealen undersöks. En tidsavgränsning har gjorts, 1820-1910. Anledningen är att mellan 1820 till 1870 mer än fördubblandes åkerarealen i Sverige, och den fortsatte att öka fram till 1910 men i mindre skala för att sedan minska. Resultaten som frambringades visade att våtmarkernas betydelse är överskattad för Värmlands län, dels eftersom uppskattningen av arealen odlingsmark som prästerna gjorde på 1820-talet, var långt mindre än den verkliga, och dels därför att våtmarkerna areellt endast kunde svara för en mindre del av den sammanlagda ökning av arealen som verkligen skedde fram till år 1910. Tesen angående våtmarkernas överskattning stämmer därmed för Värmland som helhet. Det måste dock påpekas att våtmarkerna hade olika stor betydelse i olika delar av länet, i vissa härader hade de en större betydelse medan i andra i stort sett ingen alls. Stephens inventerade våtmarkerna i 76 av 82 socknar, en ansenlig del av Värmlands län. Samhällsdiskussionen som fördes under denna tid var helt inriktad på förbättringar och omstruktureringar inom jordbruket och ingen diskussion fördes angående våtmarkernas bevarande. Miljöproblematiken runt våtmarker var ännu inte aktuell, utan det skulle dröja in på mitten av 1900-talet

The purpose with this essay is to investigate which areas George Stephens used in his inventory of wetlands in the district of Värmland. The importences of economy and foodproduction as a result of the transformation of wetlands to agricultural land is analysed in the district between the years 1820 to 1910, and the essay is connected to the discussion of society of that time. Certain specific local districts are also investigated in order to see if the importance of wetlands differs in the district. The thesis that wetlands are overestimated is investigated simultaneously with the purpose. The method used is a quantitative investigation of the areas of wetlands and cultivation land. A time demarcation is made, 1820 to 1910, because between 1820 to 1870 the total area of cultivation land more than doubled in Sweden, and it continued to increase until 1910. The results show that the wetlands are overestimated in the district of Värmland, because the estimated area of cultivation land, that was made by priests during the 1820s, was smaller than in reality and also because the wetlands could only be responsible for a minor part of the total increase of cultivation land until the year 1910. This means that the thesis that wetlands are overestimated is correct. However, it must be pointed out that the importance of wetlands differs between the local districts, in some they were of big importance and in some of less or no importance. Stephens investigated wetlands in 76 out of total 82 local districts in the district of Värmland. The discussion in society was concentrated upon improvements in the agriculture, there was no discussion concering the preservation of wetlands. The environmental problems regarding wetlands were not yet discovered and would not until the mid 20th centuary.