Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ett nytt trä eller stenhus till det himmelska ordets förkunnande - kyrkobyggen i Värmland 1770-1899
2001 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Syftet med denna uppsats är att undersöka kyrkobyggandet i Värmland under perioden 1770-1899. Vad som undersöks är i första hand agerandet inom församlingen/socknen kring byggandet av kyrkorna. Uppsatsen syftar också till att undersöka förhållandet mellan församlingarna och överheten, i detta fall framför allt Överintendentsämbetet i Stockholm, förhållandet mellan olika aktörer inom församlingen, och om församlingarna uttrycker någon medvetenhet eller några önskemål kring kyrkans utformning och arkitektur I Värmland fanns 1770 omkr. 80 församlingskyrkor. Under perioden nybyggdes 20 stenkyrkor och två träkyrkor i ersättning för rivna kyrkor, sex stenkyrkor byggdes istället för brunna kyrkor. Dessutom byggdes nio kyrkor i de församlingar som etablerats i landskapets avlägsna delar, och i den nya bruksförsamlingen Degerfors. I två av de fem kyrkor som studerats så hade man inget val kring kyrkobygget. Den gamla kyrkan hade brunnit i Östra Ämtervik och Kroppa, och det har inte funnits någon tvekan om att en ny kyrka skulle byggas. I Eda var det dels pastoratets kyrkoherdeoch en viljestark allmogeman som ivrade för kyrkbygget. I Västra Fågelvik är det svårt att med utgångspunkt från källorna se om någon särskild grupp aktiverats i en viss riktning för kyrkan. I processens tidigaste skede på 1830-talet syns skiljelinjen gå mellan olika grupper inom allmogen. Frågan om vem som ville bygga hänger ihop med den fråga jag ställde om det går att spåra konflikter kring kyrkbyggena. Grupperingar av bönder som stod emot varandra i Östra Ämtervik. Kyrkoherden agerade för att få bygga i sten medan bruksägaren propagerade för sparsamhet och ville bygga i trä. Argumentet om församlingens fattigdom dyker upp gång på gång bland de kyrkor jag studerat. I Eda tycks kyrkbygget endast ha haft några få antagonister. Det är två bruksägare som opponerar sig. Kroppa skiljer sig på flera sätt från de övriga församlingarna som undersökts. Kyrkbygget i Kroppa är odramatiskt. Det råder samstämmighet kring byggnadsmaterial, lokalisering eller finansiering. Den föreslagna ritningen godtas i huvudsak, även om man har synpunkter på detaljer. Förhållandet mellan Överintendentsämbetet och församlingarna är olika i de undersökta församlingarna. Ämbetet har säkerligen i samtliga fall ambitionen att styra församlingarna att följa gällande förordningar, och att bygga kyrkan enligt de gängse estetiska normerna. I Östervallskog bygger man kyrkan på sitt eget sätt, med stora avvikelser från ritningarna. I de andra församlingarna följs ritningarna i stor utsträckning. Det är endast i fråga om vissa detaljer (om än viktiga sådana) som församlingarna uttrycker önskemål.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , 52 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-49987Local ID: HIS D-4COAI: oai:DiVA.org:kau-49987DiVA: diva2:1099614
Subject / course
History
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf