Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svenska Missionsförbundet i Värmland - en kvantitativ studie av fyra värmländska missionsförsamlingar perioden 1880-1920
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka frikyrkorörelsens framväxt utifrån Svenska Missionsförbundet i Värmland med avseende på församlingsmedlemmarnas antal, könsfördelning och sociala tillhörighet, samt att se hur dessa faktorer förändrades i tre värmländska regioner under perioden 1880-1920. Forskningsläget har tagit sin utgångspunkt i folkrörelseprojektet, som startade 1965 och som sammanfattades 1977, då Sven Lundkvists gav ut boken Folkrörelserna i det svenska samhället. Framställningen var en sammanfattning av det stora forskningsprojektet om folkrörelsernas resultat och var samtidigt ett försök till en syntes av utvecklingen 1850-1920. Lundkvist sammanfattade de resultat som forskargruppen hade kommit fram till och tolkade dem utifrån en teoretisk ram med tyngdpunkten på mobilisering och resursfördelning. Förutom en strukturanalys innefattade Lundkvists framställning även ett studium av rörelsernas uppkomst och utveckling. De fyra församlingar som har legat till grund för undersökningen är Karlstads, Elfsbackas, Västra Värmskogs och Alsters missionsförsamlingar. Det visade sig att samtliga församlingar ökade sitt medlemsantal under perioden 1880-1920, vilket tyder på en ökande frigörelse från den svenska statskyrkan. Församlingarna i skogsbygden och jordbruksbygden rekryterade procentuellt sett fler medlemmar än vad församlingen i bergslagsbygden gjorde. På landsbygden steg det genomsnittliga medlemsantalet med nästan det dubbla, medan det i Karlstad mer än femdubblades. Det var en tydlig skillnad mellan församlingarna när det gäller fördelningen mellan män och kvinnor. I Karlstad hade kvinnorna en större benägenhet att ansluta sig till missionsförsamlingen än vad kvinnorna på landsbygden hade. Kvinnornas tydliga majoritet inom frikyrkligheten i Värmland kan ses som att de borde ha spelat en viss roll för demokratins utveckling. I samband med en demokratisk utveckling blev det inom församlingarna även en uppåtgående social rörlighet för kvinnorna. Angående yrkeskategoriseringen var min avsikt att undersöka om det fanns någon speciell grupp människor som visade större benägenhet än andra att ansluta sig till SMF i Värmland. Denna uppsats har visat att förhållandena i Värmland överensstämde med Lundkvists resultat angående yrkeskategoriseringen. I Värmland var nämligen arbetare, ägare, hemmansägare och hantverkare de vanligaste yrkena bland missionsförbundarna.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , p. 50
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-49835Local ID: HIS C-19DOAI: oai:DiVA.org:kau-49835DiVA, id: diva2:1099462
Subject / course
History
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29 Last updated: 2020-11-13

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 189 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf