Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Könsbunden historiekunskap? - en diskussion med utgångspunkt i bondedagböcker skrivna av män och kvnnor under 1880-tal resp 1920-tal
2001 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Jag har undersökt frågan om könsbunden historiekunskap med utgångspunkt från bondedagböcker skrivna av kvinnor och män. Jag har valt att undersöka dagböckerna med utgångspunkt från deras huvudsakliga innehåll, d.v.s. vad de innehåller, hur de är skrivna och varför de har tillkommit Den teoretiska utgångspunkten är feministisk teori i form av feministisk ståndpunktsteori och feministisk postmodernism. De teoretiska utgångspunkterna har sedan kopplats till olika sätt att skriva kvinnohistoria. Här har jag valt att fokusera på socialhistorisk kvinnohistoria, her-story och genushistoria. Mycket litteratur har varit viktig vid arbetet. Här vill jag framförallt nämna Margareta Hallbergs Kunskap och kön. En studie i feministisk vetenskapsteori (1992), Svenska bondedagböcker. Ett nationalregister (1992) som har sammanställts av Bo Larsson och Christina Sjöblads Min vandring dag för dag. Kvinnors dagböcker från 1700-talet (1997). Vad gäller metoden har jag läst de egna dagböckerna utifrån ett dubbelt perspektiv där jag läser dagböckerna både utifrån dagboksförfattarnas perspektiv och utifrån det egna problemet med rötter i det feministiska fältet Dagboksförfattarnas perspektiv handlar om ett livshistoriskt perspektiv där jag har försökt att placera in dagböckerna i det sammanhang där de blev skrivna. Varje analys föregås av en allmän beskrivning av samhället och de villkor som könen hade vid de aktuella tidpunkterna och en mer specifik beskrivning av respektive dagboksförfattares livssituation. Tonvikten ligger dock på de egna utgångspunkterna genom att jag ställer vissa frågor till texten. Det blir särskilt tydligt vid genomgången av dagböckerna och relateringen till de olika kvinnohistoriska inriktningarna. Efter läsningen av respektive dagbok har jag jämfört dagböckerna med varandra. Jämförelsen har varit problematisk genom snedfördelningen mellan manliga och kvinnliga bondedagböcker, vilket har gjort att urvalet inte är självklart Det material som jag har valt att använda är, som tidigare nämnts, bondedagböcker skrivna av två kvinnor och två män. Det hade dock varit möjligt att använda även annat könsbestämbart material. Undersökningen är indelad i tre delar. Den första delen behandlar dagboksparet från 1880-talet medan den andra delen fokuserar dagboksparet från 1920-talet. Till varje dagbokspar följer en allmän och specifik bakgrund. Därefter följer en analys av respektive dagbok varefter de relateras till varandra. Analyserna relateras sedan till tankarna på könsbunden historiekunskap och de olika kvinnohistoriska inriktningarna. I den tredje delen relaterar jag de båda dagboksparen och analyserna av dem till varandra. Undersökningen pekar på att det finns vissa drag i dagböckerna som kan sägas vara könsbundna. Det handlar om att kvinnorna skriver mer om privata ting i den meningen att de bara skriver om saker som sker i deras närmaste omgivning medan männen skriver mer om offentliga ting i den meningen att de även skriver om saker som ligger utanför deras närmaste omgivning. Kvinnorna skriver också mer om män än män skriver om kvinnor. Männens dagböcker är också mer öppna gentemot utomstående läsare jämfört med kvinnornas dagböcker. Männens dagböcker är också mer omfattande, i såväl sidor som tid, i relation till kvinnornas dagböcker Undersökningen visar att kön är en av flera faktorer som påverkar dagboksförfattarna. Särskilt viktigt är kön för att förstå relationen mellan dagböckerna i den första jämförelsen. Den pekar också på att kön tycks samverka och påverka andra faktorer som exempelvis klass. Det blir särskilt tydligt i de två kvinnliga dagböckerna. Men undersökningen bidrar framförallt till att problematisera tanken på könsbunden historiekunskap. Det handlar om att kön bara tycks vara en av flera faktorer som påverkar dagboksförfattarnas liv och skrivande. Andra faktorer som klass, ålder, region och tid påverkar också. Det kommer tydligast till uttryck i den andra jämförelsen där åldersskillnaderna mellan dagböckerna är viktig för att förstå relationen mellan dagböckerna Kön tycks också samverka med andra faktorer och det kan vara svårt att skilja dem åt. Det blir särskilt tydligt hos kvinnorna ifråga om kön och klass. Det tycks också vara svårt att tala om någon fast och förutbestämbar könsbunden historiekunskap eftersom innebörden och vikten av kön inte tycks vara given en gång för alla utan istället tycks växla mening med sammanhanget. Det kommer till uttryck genom att det som kan betraktas som kvinnligt respektive manligt i den första jämförelsen är det som förknippas med manligt respektive kvinnligt i den andra jämförelsen. Det visar sig också genom de stora inbördes skillnader som finns mellan kvinnorna respektive männen. Det blir särskilt tydligt i fråga om kvinnorna. Vikten av kön varierar också mellan jämförelserna. I den första jämförelsen är kön viktigt för att förstå relationen mellan dagböckerna medan det inte är lika viktigt i den andra jämförelsen. Relaterat till de kvinnohistoriska kunskapspremisserna har de olika perspektiven alla en roll att spela genom att de bidrar till att lyfta fram olika saker Samtidigt finns det vissa perspektiv som bidrar med mer än andra i det här fallet. Här är det, enligt min mening, genusinriktningen som bidrar med mest. Den slutna genusinriktningen, som ser kön som den viktigaste faktorn samtidigt som den är öppen för att andra faktorer kan påverka, bidrar med att peka på att kön påverkar dagboksförfattarnas liv och skrivande samtidigt som den erkänner att andra faktorer än kön påverkar dagboksförfattarna och deras alster. Särskilt förtjänstfull är den ifråga om den första jämförelsen. Den öppna genusinriktningen, som menar att kön bara är en av flera viktiga faktorer vars innebörd och vikt växlar med sammanhanget och samverkar med andra faktorer, bidrar till att visa att kön inte har någon given vikt och innebörd. Det kommer till uttryck genom att kön tycks vara viktigare i den första jämförelsen än den andra. Den formbara innebörden blir tydlig vid relateringen av de båda dagboksparen. Det som i den första jämförelsen förknippas med kvinnligt respektive manligt förknippas med motsatt kön i den andra jämförelsen. Att andra faktorer än kön tycks vara viktiga går igen i den andra jämförelsen. Kopplingen mellan kön och andra faktorer blir särskilt tydlig ifråga om klass och kön hos kvinnorna. Undersökningen problematiserar framförallt her-storyn. Genom att enbart fokusera på kön, framförallt det kvinnliga, går den miste om andra viktiga aspekter. Kön är inte alltid den viktigaste faktorn och behöver inte alltid verka på ett visst sätt. Det tycks finnas flera sätt att vara kvinna på. Men vad kan det här innebära för framtiden? Her-storyn har aldrig haft någon stark ställning i Skandinavien och jag tror att dess inflytande har avtagit successivt. Därför är den mindre viktig att problematisera. Däremot har genushistorien fått ett stort genomslag, framförallt genom Yvonne Hirdmans genussystem, vilket gör det extra viktigt att problematisera. Hirdmans genussystem har stora förtjänster men behöver kanske bli mer öppet i fråga om könets relation till andra faktorer, är kön alltid viktigast och går det egentligen att skilja kön från andra faktorer, samverkar de inte? Kanske är Scotts genusförståelse möjlig väg att gå. Men det är, som sagt, ämnen för framtida undersökningar NYCKELORD: Kunskap, kön, feminism, kvinnohistoria, livshistoria, bondedagböcker.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , p. 105
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-49784Local ID: HIS C-18OAI: oai:DiVA.org:kau-49784DiVA, id: diva2:1099411
Subject / course
History
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 8 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf