I min uppsats har jag valt att beskriva de tendenser som jag kan skönja när idrotten i Karlstad moderniserades och fick det utseende som vi känner idag, d.v.s. idrottsföreningar med tränings- och tävlingsverksamhet som dök upp när den sportifierade idrotten och idrottsrörelsen uppstod. Det är i brytpunkten mellan det nya industrisamhället och det gamla jordbrukssamhället som den moderna sportifierade idrotten uppstår. I en sådan brytpunkt sker en stor omvälvning i samhället och den mänskliga kulturen. På grund av det ovan nämnda har jag sökt utröna när, hur och varför idrottsrörelsen och den sportifierade idrotten kom att uppstå i Karlstad för att kunna se när idrotten i Karlstad tog steget in i den nya kulturen. Dessutom vill jag se om det är någon kulturell skillnad i idrottandet innan och efter industrialiseringens framväxt i Karlstad. För att uppnå mitt syfte har jag valt följande frågeställningar;* När växte den sportifierade föreningsidrotten fram i Karlstad och när anslöt sig den till den svenska idrottsrörelsen? * Hur kom det sig att det uppstod sportifierad föreningsidrott i Karlstad?* Vad skiljer den sportifierade föreningsidrotten i Karlstad från det tidiga idrottandet i staden. Kan man skönja någon kulturförändring dem emellan? Framtidsforskaren Alvin Toffler har skapat en teori där han menar att historien kan ses som en serie rullande förändringsvågor med kulturell kontinuitet i den våg som för tillfället rullar på. Problem uppstår när vågen bryter och en ny våg rullar igång. I denna brytpunkt mellan två vågor skakas de drabbade civilisationerna av den krock mellan den "nya" och den "gamla" vågen. Fram till och med idag har vi sett två fundamentalt olika förändringsvågor rulla fram i historien, där båda i stort sett totalt har utplånat den tidigare dominerande kulturen. Denna teori har jag använt som bas för att kunna påvisa eventuella kulturförändringar inom idrotten. Som analysinstrument har jag använt mig av sportifieringsprocessen med vilken man kan spåra de förändringar som idrotten kom att genomgå då den anpassades till industrisamhällets kultur. Mitt val av datainsamlingsmetod har varit insamling av redan befintlig information. Jag har fördjupat mig i material som har varit relevant för min undersökning och tyngdpunkten ligger vid andra idrottshistoriska arbeten, främst vad det gäller jämförelsen med Stockholm och Göteborg. Jag har även tagit del av arkivmaterial och bearbetningar som behandlar ämnet. På folkrörelsernas arkiv i Värmland har jag funnit en hel del material om föreningar i Karlstad. Dessa uppgifter har jag valt att presentera, dels som kvalitativ information och dels som kvantitativa data. Tyvärr har detta material inte varit fullständigt, utan informationen om föreningarna har även fått sökas i minnes- och jubileumsskrifter samt tidningsartiklar De slutsatser som jag kan dra av analysen av materialet är att man i den tidiga idrotten i Karlstad idrottade för nöjes skull, inte för att uppnå tävlingsresultat eller för motions skull. Idrottandet var inte organiserat i föreningar, det fanns inga organiserade tävlingar med förutbestämda regler där utövarna kunde mäta sina resultat med varandra. I den sportifierade idrotten, som dök upp i föreningsbildningsfasen som tog sin början i och med Karlstads Segelsällskaps bildande 1884 och som slår igenom under de första tio åren på 1900-talet, står det helt klart att den föreningsledda, sportifierade idrotten som dyker upp i Karlstad i samband med industrins framväxt i staden skiljer sig markant ifrån den tidiga idrotten på ett kulturellt plan. Man har tydligt påverkats av industrialiseringen då man börjat mäta prestationer och resultat. Föreningarna byggdes upp med rationella strukturer och i förhand uppgjorda regelverk kom att bli viktiga i tävlingssammanhang. Detta är samma förändringar som vi kan finna i industrisamhällets framväxande fas. Vid en jämförelse med storstäderna Stockholm och Göteborg finner man att den medelstora staden Karlstad har en eftersläpning på ett 20-tal år vad det gäller den expansiva fasen i idrottsföreningarnas nybildande. Den kvantitativt mest expansiva fasen i Karlstads förenings utveckling var de första 20 åren på 1900-talet medan det var 1880- och 90-talet som var den mest expansiva perioden i de två storstäderna.