Syftet med denna uppsats är att fokusera på styrdokument (filmavtal) och beskriva rådande produktionsförhållande för svensk film under senare år, med nedslag från 1998 och framåt. Val av period beror dels på regional filmpolitik och dess framväxt under senare delen av 90-talet. Dels p.g.a. filmsuccén Fucking Åmål (1998). Fucking Åmål anses ha banat väg för en så kallad ”svensk filmvåg”. Vågens uppkomst och eventuella existens diskuteras. För att ta reda på betydelsen och påverkan av regional filmpolitik, innehåller uppsatsen en översiktlig bild av det s.k. ”nya svenska filmlandskapet”, med en närmare inblick på Film i Väst och ”Trollywood” och dess styrande visioner. Vidare är syftet att ta reda på konkret inflytande av de styrande krafterna för ett analysobjekt, vilket är Jalla! Jalla! (2000). Slutsatsen är i stort att, ”alla kan inte göra en Jalla! Jalla!”.