Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Storspovens habitatkrav i jordbrukslandskapet i Sunne kommun
2001 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

En fågelpopulations storlek är beroende av flera faktorer. Mängden och tillgången på föda, antalet tänkbara boplatser, konkurrens från andra arter och predation är några av de vikti-gaste faktorerna, som påverkar en framgångsrik häckning och storleken på en fågelpopula-tion. Storleken på en flyttfågelspopulation kan också påverkas av faktorer utanför häcknings-området, som exempelvis av hög mortalitet under stränga vintrar i övervintringsområdena. Storspoven (Numenius arquata) återfinns huvudsakligen på jordbruksmark men en relativt stor del av den svenska storspovpopulationen häckar på myrar. Storspovarna är stora, upp till 1 kg tunga, brunaktiga vadare men långa, böjda näbbar, som kan vara mellan 10 och 15 centimeter långa. Honorna är större och har längre näbb än ha-narna. De är kända för att vara långlivade, vilket de har gemensamt med de flesta stora va-dare, och en överlevnad strax under 90 % har rapporterats. Storspovarna är allätare som huvudsakligen livnär sig på evertebrater. Insekter och maskar är speciellt viktiga som föda utanför kustområdena. Under vintern livnär de sig huvudsakligen på olika litorala everte-brater. Den första stora förändringen av det svenska jordbruket startade på 1800-talet. Idag återstår mindre än 10 % av de två miljoner hektar naturlig gräsmark som fanns år 1850. På 1940-talet började en omfattande modernisering och mekanisering av de svenska jordbruksmeto-derna. Idag lämnar tre mjölkbönder per dag sin verksamhet. Antalet människor som arbetar inom jordbruket minskar också i samma omfattning och idag är det endast 2 % av Sveriges befolkning som arbetar inom jordbruket. Moderniseringen har resulterat i ett till stora delar ensartat och intensivt brukat jordbrukslandskap I stora delar av Sverige och då speciellt i södra Sverige. Som en följd av den ändrade markanvändningen har många av jordbruksland-skapets fåglar, bl a storspoven, märkbart minskat i antal. Jakt under flyttningen och i övervintringsområdena har troligen också medverkat till en minskning av storspovpopulationen. Få inventeringar av storspov har genomförts under längre perioder men tillgängliga data visar på en märkbar minskning. Inventeringen av storspovar i Sunne kommuns jordbruks-landskap har skett vid två tillfällen, den första under sommaren 1999 och den andra under våren och sommaren 2000. 1999 genomfördes en riksinventering av storspov i Sverige och antalet häckande storspovar i Sunne beräknades då till 38 par. De 38 storspovparen häckade samtliga på jordbruksmark. Under våren och sommaren 2000 genomfördes en komplette-rande inventering av storspov häckande på jordbruksmark i Sunne kommun. Med hjälp av topografiska kartor och genom observationer på häckningsområdena kunde det fastslås att storspovarna häckade i 18 delområden med en total yta av 51,79 km2 jordbruksmark. Inven-teringen år 2000 visade att 50 par storspovar häckar på jordbruksmark i Sunne kommun, vilket ger en genomsnittlig täthet på 1,39 revir/km2. Analyser visade också att det enda habitat element som samvarierade med storspovstäthet var närheten till myrmark. Den mest uppenbara förändringen har skett inom jordbruket med en pågående nedläggning av små jordbruk, små åkrar som läggs ihop till större samt en specialisering på spannmål. För att säkert kunna säga att det finns ett samband mellan source- och sinkhabitat på myrar respektive jordbruksmark krävs mera forskning och flera undersökningar.

Abstract [en]

The size of bird populations is dependent on several factors. The access of food items and its availability, the number of potential nest sites, competition from other species and predation are among the most important factors, which affect successful hatching and the size of a bird population. The size of the population for migrating birds can also be affected by factors out-side the breeding area, such as high mortality rate during hard winters in overwintering ar-eas. The curlew (Numenius arquata) is mainly found on farmland even though a relatively large part of the Swedish curlew population is breeding on peat bogs. Curlews are large, up to 1-kilogram heavy, brownish waders with long, curved bills, which can be between 10 and 15 centimetres long. The females are larger and have longer bills than the males. They are known to be long-lived, which is common for most large waders, and a survival rate just below 90 % have been reported. Curlews are omnivores, mainly feeding on invertebrates. Insects and worms are especially important food items in non-coastal areas. During winter they mainly feed on different littoral invertebrates. The first major change in Swedish agriculture started in the nineteenth century. Of two mil-lions hectares of natural grassland in 1850, less than 10 % remains today. In the 1940:s an extensive modernisation and mechanization started of the Swedish agricultural methods. To-day 3 farmers a day, specialising in milk cows, are leaving their trade. The number of people working in agriculture is also decreasing to the same extent and today only 2 % of the Swed-ish population have their occupation in Swedish agriculture. The modernisation has resulted in a largely homogeneous and intensively cultivated agricultural landscape in large parts of Sweden, especially in the south of Sweden. As a result of the change in land use, many farm-land birds have decreased markedly, among them the curlew. Hunting during migration and in overwintering areas has probably also caused a decrease in the cur-lew population. Few inventories of curlews has taken place during longer periods but available data shows a markedly decrease. The inventory of curlews on farmland in Sunne County has taken place at two separate occasions, the first one during the summer 1999 and the second during spring and summer in 2000. During 1999 an inventory of curlews took place all over Sweden and the number of breeding curlews in Sunne was then estimated to 38 breeding pairs. These pairs were all breeding on farmland. During the spring and the summer of 2000 a complement in-ventory of curlews breeding on farmland took place in Sunne. With assistance of topographic maps and by observations on the breeding areas, it was possible to establish that the curlews breed in 18 different areas, i.e. in 18 different populations on a total area of 51,79 km2 farm-land. The inventory of curlews in 2000 showed that 50 curlew pairs are breeding on farmland in Sunne, giving an average density for curlews of 1,39 territories/km2. Analyses indicated that occurrence of peat land in the vincinity had a significant effect on population density of curlews.The most obvious change has taken place in agricultural methods with an ongoing closure of small farms, small fields amalgamating into bigger ones and specialising in cereal crops. It takes more investigation and research to establish whether there is a true connection be-tween source and sink habitats on peat bogs and farmland respectively.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , p. 27
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-49033Local ID: BIO D-3OAI: oai:DiVA.org:kau-49033DiVA, id: diva2:1097484
Subject / course
Biology
Available from: 2017-05-22 Created: 2017-05-22

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 201 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf