Mikrohabitatselektion hos två storleksklasser av stensimpan (Cottus gobio) studerades i Gullspångsälven. Syftet med studien var att se om stensimpans val av mikrohabitat var slumpmässiga eller om det kan relateras till födotillgång eller fysiska faktorer som t ex strömhastighet och substratsammansättning. För att bestämma när stensimpan var aktiv, samt för att identifiera födan, undersöktes maginnehållet i fiskar fångade vid olika tider på dygnet. Aktiviteten varierade med individstorlek, där den mindre storleksklassen var aktiv under nästan hela dygnet med en liten topp i aktiviteten tidigt på morgonen, medan den större storleksklassen var mest aktiv på natten. De familjer som dominerade som föda var, i likhet med den beskrivna i andra studier, fjädermygglarver, dagsländefamiljen Baetidae samt nattsländefamiljerna Hydropsychidae och Rhyacophilidae. Vid två tillfällen utfördes snorkling för att identifiera exakt var stensimporna befann sig, ett i augusti och ett i september. Utifrån var och en av stensimpornas ståndplatser valdes ytterligare en punkt två meter därifrån i en slumpmässigt vald riktning. På detta sätt erhölls parade provpunkter, en där fisken befann sig och en slumpmässig punkt. För samtliga punkter bestämdes sedan strömhastighet, djup, bottensubstrat och förekomsten av makroevertebrater. För båda storleksklasserna hade ståndplatserna vid något tillfälle signifikant större mängd föda jämfört med de slumpmässigt utvalda punkterna, vilket tyder på att stensimpans val av mikrohabitat på något sätt är relaterat till tillgången på föda. Båda storleksklasserna visade också statistiskt distinkta mönster för icke-slumpmässigt val av mikrohabitat utifrån fysiska faktorer. Resultatet tyder således på att stensimpans val av mikrohabitat är relaterat både till förekomsten av makroevertebrater och särskilda fysiska faktorer.

Microhabitat selection of two size classes (25-35 mm and 40-60 mm total length) of bullhead (Cottus gobio) was studied in the River Gullspång. The aim of this study was to see if microhabitat selection was random or if it could be related to prey abundance or physical variables, such as stream velocity and substrate. To decide when the bullhead was actively foraging and to identify its food organisms, the stomach contents of fishes caught at several different times of the day was studied. Activity varied with fish size, where the smaller bullhead was active during the whole day with a peak in the early morning, and the bigger bullhead was active mostly at night. The dominant prey consumed by the bullheads was, as found in other studies, chironomidae larvae, mayfly larvae (Baetidae) and caddis fly larvae (Hydropsychidae and Rhyacophilidae). Once in August and once in September, snorkelling was performed to identify the exact location (i. e., patch) of the bullheads. From each patch occupied by a bullhead, a second patch was chosen two metres away in a randomly selected direction. In this way, paired samples were obtained, one occupied by the bullhead and one randomly selected. All patches were then characterised in terms of stream velocity, depth, substrate and macroinvertebrate abundance. For both sizes of bullhead, patches on at least one of the sampling occasions had significantly higher prey numbers than random patches. This indicates that the microhabitat selection of bullheads in some way was related to prey abundance. Both size classes also showed statistically significant, non-random microhabitat selection for some of the physical variables. The results therefore suggest the microhabitat selection of bullhead is related to both macroinvertebrate abundance and physical variables.