Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Isolering av slutcellsprotoplaster hos stensöta (Polypodium vulgare L) - en metodutveckling
2002 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Högre växter och ormbunkar har utvecklat ett system för att överleva och hantera balansen mellan vattenförlust gentemot ett nödvändigt upptag av koldioxid till fotosyntesen. Systemet består av porer som finns belägna i bladens epidermis. Dessa porer kallas stomata (från grekiskan som betyder mun) och är omgivna av ett par unika celler som kallas slutceller. Slutcellsprotoplasternas (protoplast: växtcell utan cellvägg) reaktion på olika stimuli (ljus, koldioxidkoncentration, temperatur, mm) liknar stomatas rörelse i intakt vävnad. Detta gör att dessa speciella protoplaster kan fungera som modell vid forskning av stomatas funktion. Stensöta (Polypodium vulgare L) är en ormbunke och tillhör släktet stensöteväxter (Polypodiaceae polypodium). Inom växtfysiologiforskningen är stensötan intressant eftersom den är en kryptogam och i och med detta en lägre växt. Även det faktum att stensötans slutcellsprotoplaster innehåller en stor mängd kloroplaster gör den intressant för studier av biokemiska processer i dessa. Detta försök har gått ut på att försöka optimera en metod för att på enzymatisk väg isolera slutcellsprotoplaster. Två metoder har prövats. Inledningsvis prövades metoden där epidermis avlägsnas och prepareras. Senare i försöksperioden prövades en annan metod där bladen mixades och sedan preparerades. Metoden där epidermis avlägsnades gav inga protoplaster. Denna metod är tidskrävande och svår att lyckas med varför en annan metod är önskvärd. Under försöken med mixmetoden förändrades vid ett provtillfälle variabeln mixtid. Här erhölls vid en mixtid på 6 sekunder ett medelantal på 21 700 protoplaster/ml, 8 sekunder: 12 700 protoplaster/ml och 10 sekunder: 1 300 protoplaster/ml. När hemicellulaskoncentrationen i enzymlösning 2 förändrades med följande koncentrationer 0.05g/10ml, 0.10g/10ml och 0.20g/ml erhölls följande resultat för respektive: 2 700 protoplaster/ml, 4 700 protoplaster/ml och 2 500 protoplaster/ml. Enligt resultatet bör mixtiden vara 6 sekunder och enzymlösningen innehålla en hemicellulaskoncentration på 0.10g/10ml. Vidare tester bör dock göras. För att göra bladmassan mer homogen borde en annan typ av mixer prövas. Enzymlösningarna innehåller många olika komponenter som går att förändra och prova. Temperatur och skakhastighet under inkubering är två andra faktorer som kan varieras. Inkuberingsintervallet har varierats ifrån 1-2 timmar, här kan ytterligare tider testas.

Abstract [en]

Higher plants and ferns have evolved a system that allows them to balance the loss of water against the uptake of carbon dioxide for photosynthesis. The system consists of pores that are situated in the epidermis of the leaves. These pores are called stomata (Greek meaning mouth) and are surrounded of a pair of cells that are called guard cells. The reaction of guard cell protoplasts (protoplast: a plant cell without the cell-wall) to different kinds of stimuli (light, concentration of carbon dioxide, temperature, and so on) resembles the movement of stomata in undamaged tissue. This fact makes these special protoplasts a useful tool in understanding the function of stomata. Polypody (Polypodium vulgare L) is a fern that belongs to the plant family polypodyplants ( Polypodiaceae polypodium). The polypody is of particular interest because of its taxonomic status; it is a cryptogam, a lower plant form. Also the guard cell protoplasts of polypody contain a large amount of chloroplasts, making it amenable for studies of certain biochemical processes. The object of this study was to develop a method to isolate guard cell protoplasts using an enzymatic procedure. Two methods have been tested. The first method involved removing the epidermis before making preparations for testing. This method was time-consuming, and as no protoplasts could be extracted, this method was abandoned. Consequently, a second method was tested, where the leaves were homogenized and then prepared in an enzymatic way. For this method, the time for homogenizing the leaves was varied from 6 s to 10 s. Six seconds of homogenizaton produced the highest mean concentration of protoplasts (21 700 protoplasts/ml), whereas 8 seconds produced 12 700 protoplasts/ml and 10 seconds produced 1 300 protoplasts/ml. The concentration of hemicelluloses in enzyme solution was varied as follows: 0.05 g/10ml, 0.10 g/ml and 0.20 g/ml, which produced 2 700 protoplasts/ml, 4 700 protoplasts/ml and 2 500 protoplasts/ml, respectively. Based on my results, a homogenisation period of 6 s with 0.10 g/ml of hemicelluloses produces the highest concentration of protoplasts. Further testing could be done in which different types of mixers, enzyme solutions, temperature and the time of incubation could be examined.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. , p. 20
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-49026Local ID: BIO D-3OAI: oai:DiVA.org:kau-49026DiVA, id: diva2:1097477
Subject / course
Biology
Available from: 2017-05-22 Created: 2017-05-22

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 21 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf