Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Har fältpiplärkan (Anthus campestris) någon framtid i Sverige?
2002 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Fältpiplärkan (Anthus campestris), är en hed och sandmarkslevande fågel med ett vida utsträckt utbredningsområde i stäpp- och ökenlandskapen i de inre delarna av Kina, Centralasien, kontinentala Europa och norra Afrika. Fältpiplärkan lever främst i öppna sandmarker med att visst inslag av olika gräsarter som borsttåtel (Corynephorus canescens), sandrör (Ammophila arenaria), strandråg (Leymus arenarius), kruståtel (Deschampsia flexuosa) och kvickrot (Elytrigia repens). Arten är beroende av att dessa marker inte växer igen och för detta krävs en regelbunden hävd av t.ex. mule, lie eller andra störningar av typ militärfordon och vindar. Alltsedan 1800- talet har man kunnat konstatera en minskning i antal av fältpiplärkan. De främsta orsakerna tror man är igenväxning av artens livsmiljöer antingen genom antropogena eller naturliga orsaker. Sandiga hedmarker planterades i mitten av 1800- talet igen av tall då dessa marker ansågs oekonomiska. Naturliga igenväxningar tros bero på nedfall av gödslande ämnen såsom kväve, vilket man i Hallands kustbygd uppmätt till ca 20 kg per hektar och år. Fältpiplärkan anses idag vara en av våra mest sällsynta och hotade fågelarter och den finns upptagen i rödlistan för hotade växt- och djurarter år 2000 under kategorin starkt hotad (EN), enligt kriterierna A1abce, B1+abcde, C1+2b, D (appendix 1). Vidare är fältpiplärkan även upptagen och listad i EU: s fågeldirektiv (79/409/EEG) i bilaga 1 (97/49/EG). Fältpiplärkan är den 25 arten/biotopen som Naturvårdsverket har upprättat en åtgärdsplan för bevarande. Arten var en i Sverige, då främst Götaland och södra Svealand vanlig art på 1800- talet och häckade i södra Bohuslän, Halland, Blekinge, Öland samt på Gotland, men kan idag endast hittas i kustlandskapen i Halland och i Skåne. Med avseende av bakgrunden att fältpiplärkan under flera år visat sig minska i antal, syftade detta projekt till att med hjälp av datasimuleringsprogrammet Vortex, utföra en sårbarhetsanalys av den svenska fältpiplärkan och genom detta beräkna sannolikheten att fältpiplärkan överlever i Sverige under minst 100 år. Sårbarhetsanalysen utfördes i två steg där de effektiva populationsstorlekarna varierades för grundinställningarna och åtgärdsprogrammets inställningar. Frågeställningar för arbetet var; Kommer fältpiplärkan, Anthus campestris att överleva 100 år i Sverige under nuvarande förhållanden? Om inte, vad kan man göra för att få arten att överleva? För en arts överlevnad skall anses rimlig under 100 år krävs en överlevnadssannolikhet av 0,95. Detta resultat uppnåddes inte i simuleringarna utförda med de effektiva populationsstorlekarna enligt grundinställningarna eller åtgärdsprogrammet. Sårbarhetsanalysen visar att fältpiplärkan i Sverige inte är livskraftig under rådande förhållanden och att aktiva åtgärder snarast måste vidtagas. Överlevnadssannolikhet på 0, 95 nåddes då ungmortaliteten sänktes med ca _ för grundinställningarnas och åtgärdsprogrammets effektiva populationsstorlekar. För att kunna få en så låg ungmortalitet för fältpiplärkan krävs det att häckningsplatserna har ett totalt skydd och de sanddyner där den bygger bo får ett beträdnadsförbud, för både människor och djur. För att få en hög överlevnad i boet för ungarna och skydd för de matande adulterna kan ytterligare åtgärder vara att bygga bon med skyddande hönsnät för att förhindra angrepp av predatorer.

Abstract [en]

The tawny pipit, Anthus campestris is a heath and sand- dune living bird with a vast distribution in the steppe- and desertlandscapes, in the inner parts of China, Central Asia, continental Europe and northern Africa. The tawny pipit lives preferentially in open sand- landscapes with features of different grasses like Grey hair grass (Corynephorus canescens), Marram (Ammophila arenaria), Lyme-grass (Leymus arenarius), Wavy hair grass (Deschampsia flexuosa) and Common couch (Elytrigia repens). It is dependent that these grounds don’t overgrow and for this, it requires regular cutting by for example a muzzle, a scythe or some other kind of disturbances from military vehicles and winds. Since the nineteenth century, a decrease in the numbers of the tawny pipit has been able to establish. The principal reasons are believed to be that their life- environments have overgrown either caused by anthropogenic or natural causes. Sandy heaths were in the middle of the nineteenth century planted with pine trees when they were considered to be uneconomic. Fertilising products like nitrogen coming from the air may have caused naturally overgrowing. In Halland’s coast landscape the pollution from nitrogen has been accounted for about 20 kg/ha/year. The tawny pipit is according to the last redlist listed in the category Endangered. It is categorised there according to these criteria’s; A1abce, B1+abcde, C1+2b, D. The species is also listed in the EU: s birddirectiv (79/409/EEG) enclosure 1 (97/49/EG). The tawny pipit is the twenty- fifth species/biotope that Naturvårdsverket has brought forward an action plan for the preservation of it. The species was in the nineteenth century a common species in Sweden and then particularly in Götaland and the south of Svealand. It was also to be found amongst others in Bohuslän, Halland, Blekinge, Öland and on Gotland, but can today only be found in the coast landscapes of Skåne and Halland._x000B__x000B_With the perspective that the tawny pipit, under several years has shown to decrease in numbers, this project aimed to make a population viability analysis (PVA). The computer- simulation program Vortex was used to make the PVA of the Swedish population of tawny pipit and through this estimate the probability for the tawny pipit to survive in Sweden over 100 years. The PVA was conducted in two parts where the effective population sizes were altered for the basic adjustments and adjustments according to the action plan. The questions posed for the project was; Will the tawny pipit, Anthus campestris survive in Sweden 100 years under the conditions of today? If not, what can be done so that it survives? For a species to be able to survive 100 years, a probability of survival must be 0, 95 in the simulations. This result was not reached in the simulations performed with the effective population sizes according to the basic adjustment neither the ones from the action plan. The PVA showed that the tawny pipit can’t survive under current conditions and that active measures must be taken. A probability of survival of 0, 95 can only be reached when the young mortality is reduced by about _ for the basic adjustments- and the action plan effective population sizes. For such a low mortality to be reached the roosting places need to be fully protected and the sand dunes where the nests are situated need to be restricted area for both humans and animals. To have a high survival percentage in the nests and to protect the feeding adults, nests can be built with protecting chicken net around, to prevent attacks by predators.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. , p. 23
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-49020Local ID: BIO D-3OAI: oai:DiVA.org:kau-49020DiVA, id: diva2:1097471
Subject / course
Biology
Available from: 2017-05-22 Created: 2017-05-22

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf