På 1940-talet bedrevs det i Gunnita impregnering av bl a järnvägsslipers och telefonstolpar med ett arsenikhaltigt preparat. Marken har blivit kraftigt kontaminerad av detta. Provtagningar har gjorts i området sedan 1980-talet. Det har visat sig att arsenikföroreningen i huvudsak är begränsad till det övre markskiktet, medan för grundvattenmagasin tenderar arseniken att anrikas i den nedre delen, botten. Ytvattenprov togs i ett dike i det mest kontaminerade området på Gunnita f d impregneringsplats. Analys av provet gav ett värde av arsenik på 1220µg/l. Den naturliga halten i naturen ligger på 0,1µg/l till 0,5µg/l. Det arsenikkontaminerade vattnet testades på Daphnia magna i ett preliminärt försök. Tänkt var att ett 24h EC50 skulle göras. De preliminära försöken visade att Daphnia magna inte blev immobiliserade av testvattnet. Vad detta resultat beror på är oklart, men möjligtvis så var inte daphniernas kondition tillfredsställande. Ytterligare en orsak kan vara att arsenikhalterna i testvattnet var för låga för att vara akut toxiska för Daphnia magna.

In the 1940`s in Gunnita there was creosoting of railway sleepers and telephone poles. It was performed with an arsenical preparation. The soil has been strongly contaminated by this procedure. Samplings have been taken in this area since the 1980´s. They have showed that the arsenic contamination is principally limited to the upper soil layer, while for subsoil water the arsenic tend to enrich in the bottom layers. Surface water samples were taken in a ditch in the mostly contaminated area on Gunnita old creosoting area. Analysis of the sample gave a value of 1220µg/l. The natural value of arsenic in the environment is 0,1µg/l to 0,5µg/l. The arsenic contaminated water was tested on Daphnia magna in a preliminary test. The thought was that a 24h EC50 should have been done. The preliminary test showed that Daphnia magna not became immobilised by the test water. The reason for these results is unclear, but perhaps the condition of the Daphnia was not satisfactory. A further reason can be that the values of arsenic in the test water were too low to be acute toxic to Daphnia magna.