Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Utlandsrekryterade läkares situation - en utvärdering av positiva och negativa förutsättningar för integration
2004 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Uppsatsen redovisar resultatet av förutsättningar till integration i Sverige för läkare som deltagit i denna studie. Detta arbete har utförts på uppdrag av Värmlands läns landsting, arbetet utgör en utvärdering av projekt, Utlandsrekrytering av läkare. I uppsatsen redovisas både de positiva och negativa förutsättningar som framkommit i intervjuer, från det att läkarna bestämde sig att flytta och under deras första tid i Sverige. Dessa förutsättningar har delats in i under olika perspektiv, för att belysa deras uppfattning av sina situationer och de möjligheter samt hinder som har framkommit i undersökningen. Från ett individperspektiv framgår att det är viktigt med personlig utveckling i yrket, men det krävs också att de har kontroll över sin situation. Även familjeperspektivet har framstått som en trygghetsfaktor, framförallt att barnen trivs och mår bra. På så sätt kan de lättare anpassa sig till normer och känna samhörighet med övriga samhället. Det krävs att läkarna har kontroll över de krav som ställs på dem i sin yrkesutövning, för att arbetsplatsperspektivet skall visa på positiva förutsättningar. Men det visar sig att även stödet från handledare och arbetskamrater är mycket viktiga faktorer för att läkarna skall trivas på arbetsplatsen. Ur ett helhetsperspektiv är familjen och läkarens känsla av delaktighet i det som rör deras liv, viktiga förutsättningar för samhällsperspektivet. På så sätt kan de förstå och hantera sina situationer bättre när de möter motgångar i sina liv. Som stöd för resultatet redovisas en del tidigare forskning, samt Hertzbergs (1959) Tvåfaktorsteori, Karaseks (1990) krav/kontrollmodell, Maslows (1987) Behovsmodell och Antonovskys (1991) ”känslan av sammanhang” (KASAM). Även kommunikationsprocessen beaktas med stöd av bland annat De Bono (1990) och Nilsson och Waldemarson (1994).

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , p. 81
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-48686Local ID: ABV D-1OAI: oai:DiVA.org:kau-48686DiVA, id: diva2:1096305
Subject / course
Working Life Science
Available from: 2017-05-17 Created: 2017-05-17

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 9 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf