Denna uppsats får ses som ett försök att bidra till ökad kunskap om några faktorer som har betydelse för människors (i detta fall skiftarbetares) hälsa . Vi har i vår undersökning använt oss av A. Antonovskys´s (1991) hälsoteori, Sence of Cohorence. På svenska Känsla av sammanhang (KASAM). Eftersom skiftarbete inte går att undvika inom till exempel processindustrin är det viktigt att på alla sätt försöka att minska de problem som är förknippade med denna arbetsform. Skiftarbete riskerar att försämra hälsan. I ett flertal undersökningar som gjorts av bland andra Institutet för psykosocial medicin i Stockholm, IPM kan man utläsa att skiftarbete på sikt ger bestående fysiska skador. En annan viktig effekt av oregelbundna arbetstider rör deras roll som hinder för ett normalt socialt liv. Det finns dock även en del positiva effekter av att arbeta skift, vilka också framkommer i vår studie. Att arbeta skift innebär till exempel att man ofta har längre sammanhängande ledigheter som kan utnyttjas för olika ändamål och aktiviteter. För att skapa friskare arbetsplatser behövs ett nytänkande. Det handlar om att försöka hitta nya infallsvinklar, nya tankebanor och metoder för att lösa existerande problem. Förespråkare för det salutogenetiska perspektivet, varav Antonovsky var en, ställer frågor som: vad leder till hälsa?, varför är man frisk?, vilka faktorer är hälsofrämjande? Fokus ligger på att undersöka förmågan att upprätthålla välbefinnande och hälsa och bästa möjliga funktionsförmåga fysiskt och psykiskt utifrån individuella förutsättningar. Denna strävan har påbörjats inom en hel del företag och det salutogena arbetet och fokuseringen på det friska har lett till en rad nya begrepp som långtidsfrisk, frisknärvaro, friskhetsindex och hälsobokslut vilket vittnar om ett visst omvänt synsätt. Med den förutfattade meningen att orsakerna till fysisk och psykisk påverkan av skiftarbete är många och svåra att kartlägga valde vi i vår studie ett induktivt angreppssätt. Möjligheten fanns då att den induktiva metoden skulle bidra till att ”ny” kunskap som kunde gälla för undersökningsgruppen kom fram. Vi valde att göra en total kvantitativ enkätundersökning som vände sig till hela den skiftgående populationen på våra arbetsplatser. Anledningen till att vi va lde alla skiftgående arbetare var att vi önskade få bredd i urvalet för att kunna hitta mer generella samband och påverkan av de olika variablerna. Enkäten bestod av olika delar. Vi utgick från ett antal variabler som kön, ålder, familjeförhållanden, skiftform, antal år i skiftarbete och om personen var morgon- eller kvällsmänniska . Vi frågade om personerna hade några fysiska eller psykiska besvär av skiftarbetet. Vi ville också undersöka om skiftarbetet i någon bemärkelse hade påverkat de svarandes privatliv negativt eller positivt. Enkäten innehöll också en KASAM-undersökning, den kortare varianten med tretton frågor, framtagen av A. Antonovsky. KASAM-enkäten består av tre områden som mäter vilken känsla av sammanhang, den anställde upplever sig ha (den utsträckning i vilken vi upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar). Fyra frågor mäter grad av meningsfullhet, fem frågor begriplighet och fyra frågor hanterbarhet. Dessa vägs sedan samman till en total KASAM-poäng. Utifrån svaren hoppades vi få fram ett förklarande material som vi kunde ha som underlag för diskussioner och analyser av faktorer som påverkar människor positivt och negativt när de arbetar skiftgång. Vi hoppades även kunna utläsa om det fanns något samband mellan nivån av KASAM och fysisk, psykisk respektive social påverkan av skiftarbete och på så sätt kunna koppla ihop empirin, det vill säga dom undersökta arbetsplatserna, med teorin om känslan av sammanhang, KASAM. Ett syfte med studien var att kartlägga hur skiftarbetet påverkar individen. Vår undersökning bekräftar att skiftarbete i sig orsakar såväl fysiska, psykiska som sociala problem. Ett annat syfte med undersökningen var att söka efter eventuella samband mellan undersökningsgruppens upplevelser av skiftarbete och deras känsla av sammanhang, KASAM. Vår studie bekräftar till viss del Antonovsky´s teori om att individens KASAM är färdigutvecklad och relativt stabil redan under tidigt vuxenliv och att den i stort sett förblir oförändrad om inga stora livshändelser inträffar. Enligt Nilsson, Holmgren, Stegmayr och Westman (2003) är KASAM stabilare hos individer med hög känsla av sammanhang. Detta samband bekräftas också delvis av vår undersökning. Studien visar på ett klart samband mellan låg KASAM och i stort sett alla typer av påverkan av skiftarbete, till exempel svårigheter med sömnen, huvudvärk, fysisk och psykisk utmattning och depression. Individer med hög KASAM hade klart mindre besvär av skiftarbetet. Vissa samband som framkommer av denna undersökning avviker dock från tidigare undersökningsresultat och vad man kunde förvänta sig och får därför ses som intressanta att undersöka vidare. Beroende på att den salutogena forskningsgrenen ännu inte har hunnit växa sig så stark anser vi att denna studie kan bidra till att belysa ett tidigare relativt oupplyst område. Studien har ett kunskapsvärde då vi inte kunnat hitta någon studie som fokuserar just på detta samband. Resultatet kan öka förståelsen för problematiken med skiftarbete och vara till gagn för såväl ansvariga inom de undersökta organisationerna som för chefer och ledare inom andra organisationer.