Denna undersökning avser att studera samband mellan flera olika variabler utifrån en stor mängd data vilket innebär att det är en kvantitativ studie. Studien har en hypotetisk deduktiv ansats vilket innebär att författarna utgår från befintliga teorier som i sin tur givit upphov till en eller flera hypoteser. Hypoteserna undersöks sedan med hjälp av redan befintliga data som samlats in via en enkät som SCB distribuerat år 2002. Enkäten har konstruerats av Jan Ch Karlsson och Birgitta Eriksson vid Karlstads Universitet. Individer anställda på 1570 arbetsplatser ingick i studien och antalet enkäter som besvarades var 1779 stycken. Syftet med föreliggande undersökning är att se om det går att finna eventuella orsaker till sjuknärvaro genom att studera arbetstagares arbetsmiljö med utgångspunkt i deras arbetsvillkor. Vi ville veta hur utbredd sjuknärvaron är och vad den kan bero på. För att besvara dessa frågor har vi försökt att utforska vad som eventuellt skiljer anställda med låg sjuknärvaro från anställda med hög sjuknärvaro. De skillnader som sökts har framförallt handlat om arbetsvillkor vilka försökts fångas i studien med hjälp av Karaseks krav/kontroll och stödmodell. Begreppet sjuknärvaro tas upp och här behandlas Aronssons m.fl. (1999) studier i syfte att undersöka omfattningen av sjuknärvaro. Även begreppet långtidsfriska behandlas och Aronssons och Lindhs studie år 2004 med riktade analyser på förhållanden förknippade med långtidsfriskhet tas upp. I denna studie tas bland annat löneform upp som en motiverande faktor, där bland annat LeGrand och Rymans teorier tas upp. Resultatet visar att anställda med hög sjuknärvaro har sämre arbetsvillkor än anställda med låg sjuknärvaro samt att anställda med lågt socialt stöd har högre sjuknärvaro än anställda som upplever sig ha högt socialt stöd. En försiktig slutsats av denna studie är att anställda som har låg sjuknärvaro, återfinns i arbeten som hör till kollektiva lågstressarbeten. Medan anställda med hög sjuknärvaro i större utsträckning hamnar inom ramen för isolerade högstressarbeten, enligt Karaseks modell. Det närmaste yrkesgrupper vi kan komma i denna studie är SEI indelningen. Det vi finner med hjälp av denna är att gällande utbildning finns den största risken att ha hög sjuknärvaro bland de två arbetarklasserna. Medan de högre tjänstemännen är den enda klassen som är underrepresenterade bland anställda med hög sjuknärvaro. Förord I dagens samhälle är tid en viktig faktor. Vi arbetar mycket och har inte alltid vare sig tid eller råd att vara sjuka, vilket gör att vi ibland går till arbetet trots sjukdom. I och med detta introducerades det nya begreppet sjuknärvaro. Vad är det som avgör om man är benägen att gå till jobbet trots att man borde vara hemma och sjukskriven? Vi vill med hjälp av denna enkätundersökning ta reda på vad som eventuellt skiljer anställda med låg respektive hög sjuknärvaro åt. Vi vill passa på att tacka våra handledare Jonas Axelsson och Birgitta Eriksson. Ett stort tack även till Erik Wästlund som än en gång lotsat oss på vår väg genom statistikdjungeln. Utan er skulle denna uppsats fortfarande befinna sig på databearbetningsnivå. Vi har under uppsatsarbetets gång valt att arbeta gemensamt.

This study will examine relations between different variables from a large amount of data witch that means that it is a quantitative study. It has a hypothetic deductive approach that means that the authors assume alternative theories. These hypothesis are examined by collected data which SCB distributed 2002 by using a poll. Jan Ch. Karlsson and Birgitta Eriksson at Univeristy of Carlstad constructed the poll. Employees at 1570 companys took part and 1779 people answered the poll. The purpose of the present study is to investigate if there are possible contributory of being sick at work by studying the working enviroment of employees with a starting-point in their working conditions. We wanted to know how widespread sickness at work is and what it might depend on. To answer these questions we have tried to explore what differs employees with a low rate of being sick at work from employees with a high rate of sickness at work. The differences that have been sought have been about working conditions. These conditions have been studied according to the Karasek-Theorell modell. Sickness at work is discussed together with the studies of Aronsson. This is done to examine the extend of sickness at work. Health at work is also discussed together with the study of Aronsson and Lindh (2004). In this study the kind of wages an enployee have is discussed as an incentive and the theories of LeGrand and Ryman is beeing delt with. The result shows that empolyees who are sick at work more often have worse working conditions than employees with a low rate of sickness at work. Furthermore employees with a low social support are sick at work more often than employees who have a high social support. A conclusion drawn from this study is that employees with a low rate of sickness at work are often found in working categories that have low stress jobs. On the contrary enployees who are sick at work more often are found in jobs with high stress. In this study the closest we get to work categories is the Socio Economic Index (SEI). Findings with this classification are in terms of education and the highest risk of having a high rate of sickness at work is in the two groups of workers. The higher civil servants are the only category that has fewer employees with high rate of sickness at work than expected.