Uppsatsen behandlar arbetsvärdering som är en systematisk metod för att bedöma om olika arbeten kan ses som likvärdiga. Vid arbetsvärdering värderas värderar krav och svårigheter i olika arbeten och resultatet visar vilka arbeten som trots att de är olika ändå kans anses vara likvärdiga när man väger ihop dessa. Syftet med uppsatsen är att utifrån JämOs Analys Lönelots se hur fem svenska kommuner arbetsvärderat. Utgångspunkten finns i det arbetsvärderingsprojekt som jag själv varit projektledare för. Detta skapar en bas för jämförelsen som görs mellan olika svenska kommuner utifrån de tre frågeställningarna; Hur har arbetsvärderingsprojekt utförts i ett antal svenska kommuner som arbetat med Analys Lönelots? Hur har huvudkriterier och faktorer i Analys Lönelots används hos kommunerna? Hur har arbetsbeskrivningarna använts? Vilken information behöver de innehålla och hur ska de tas fram? Uppsatsen består av en kvalitativ studie, med intervjuer med personer från de fyra kommunerna som utgör referensprojekten. Studiens resultat visar att kommunerna ganska troget följt de anvisningar som finns i handboken till Analys Lönelots, men inte fullt ut. Där man kunnat förenkla eller minskat arbetsbördan har man gjort det. Vilket resulterat till att arbetsbeskrivningar inte använts utifrån det underlag som finns i handboken. Endast PK har gjort några större förändringar i grundmodellen för att anpassa den till den egna organisationen, största skillnaden är pilotprojektets viktning av utbildning. Kommunerna har skapat en arbetsvärderingsgrupp som gjort själva värderingen och då värderat alla yrken under en och samma faktor innan man gått vidare. Undantag från den arbetsordningen har endast skett i två kommuner och den ena hänvisar till att man lämnat arbeten där det uppstått frågetecken och den andra till att vissa verksamheter hade svårt att hinna med att lämna in arbetsbeskrivningar. Arbetsvärderingen har i samtliga kommuner gjorts i någon sorts samarbete med de fackliga organisationerna.