I dagens Sverige har vi en heterogen befolkning som består av kvinnor och män med olika etnisk bakgrund, i olika åldrar, från olika samhällsklasser, med skild sexuell läggning, med eller utan funktionshinder. Denna blandade befolkning återfinns inte i samma utsträckning på den svenska arbetsmarknaden utan flera av dessa grupper exkluderas från anställning. Mot denna bakgrund ville vi undersöka ämnet mångfald vid rekryteringsprocessen mer djupgående. Hur arbetar rekryterare? Hur ser rekryteringsprocessen ut? Vad har rekryterare för uppfattning om mångfald? Syftet med denna undersökning var att kartlägga de faktorer som hindrar respektive underlättar mångfald vid rekryteringsprocessen. Vi ville studera hur de rekryteringsansvariga arbetar rent konkret med mångfaldsfrågor under rekryterings- förfarandet. Vi ville även se på eventuella skillnader mellan den statliga och privata sektorn. De frågeställningar vi ville besvara i vår uppsats var: ß Vilka faktorer anser rekryterare utgöra hinder för mångfald i rekryteringsprocessen? ß Vilka faktorer anser rekryterare underlättar mångfaldsarbetet i rekryteringsprocessen? ß Finns det skillnader, och i så fall vilka, mellan statliga myndigheter och privata företag vad gäller mångfaldsarbetet i rekryteringsprocessen? Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod där intervju har varit undersöknings- instrument. Vi har genomfört sex intervjuer med rekryteringsansvariga, från den privata respektive statliga sektorn. De företag vi varit i kontakt med är följande: Arbetsförmedlingen, Konsum Värmland, Kronofogdemyndigheten, Löfbergs Lila, OLW och Räddningsverket. Dessa intervjuer bildar tillsammans med den teoretiska genomgången underlaget för vårat resultat och analysarbete. I vårt resultat/analys kapitel redogör vi för de kategorier vi funnit som hindrar respektive underlättar mångfaldsarbetet i rekryteringsprocessen. De kategorier som vi kommit fram till är fördomar, kultur, samhället, kunskap, organisationskultur samt rekryteringsprocessen. Vårt delsyfte var att se skillnader mellan statlig och privat sektor. Dessa skillnader var att de statliga myndigheterna riktar sig till samtliga medborgare och de privata företagen vänder sig till sina kunder. De statliga myndigheterna har mer juridiska krav på sig än de privata företagen. En tredje skillnad är att de statliga myndigheterna ställer högre krav på språklig kompetens.