Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att vara chef är en position, att vara ledare är en relation - en studie av personalchefers ledarstilar
2004 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Min studie är en kvalitativ jämförande studie. Mitt syfte med studien är att behandla personalchefers ledarskap. Studiens frågeställningar är: Hur upplever personalchefer sitt ledarskap? samt Är personalchefer att se som ledare eller ”bara” chefer? Jag har genomfört fem kvalitativa intervjuer med personalchefer i fyra värmländska kommuner: Grums kommun, Hammarö kommun, Forshaga kommun samt två personalchefer i Karlstad kommun. Som teoretiska referensramar har jag använt mig av begreppen Ledarskap/Chefskap, Adizes ledarrollsteori samt Stålhammars modell Ledarkuben. Det finns både skillnader och likheter mellan personalchefernas sätt att se på ledarskap samt hur de själva definierar ledarskap och chefskap. Respondenten från Hammarö kommun anser exempelvis att det inte är någon konkret skillnad mellan att vara chef och att vara ledare, medan personalchefen i Grums kommun anser att det är en stor skillnad. Att vara ledare verkar bland respondenterna associeras med att skapa en relation mellan medarbetare och chefen, att lyssna och att vara lyhörd samt att man ska kunna följa med strömmen samtidigt som det är bra om man kan anamma ett nytänkande. Chefskapet ses mer som något strikt och att allt ska gå enligt regelboken. Tre av respondenterna (personalcheferna i Grums, Forshaga och en personalchef i Karlstad kommun) var, utifrån mina teoretiska referensramar, att se som ledare medan två personalchefer (från Hammarö och Karlstad kommun) låg någonstans mitt emellan ledare och chef. Ibland hade de karaktären av ledare, i andra fall av chef. Min tolkning utifrån de teoretiska begreppen Ledarskap/Chefskap stämde också överens med vilken av de båda respondenterna själva såg sig som. Personalcheferna i min undersökning har, enligt min tolkning utifrån Adizes, lite olika ledarstil, och kan därför delas in i olika ledarroller. Det var entreprenörrollen som dominerade bland personalcheferna. Respondenterna i Forshaga kommun, Hammarö kommun samt en av personalcheferna i Karlstad kommun ”lutade” mer åt det entreprenöriella hållet, medan personalchefen i Grums kommun kan sägas vara mer av en integrerare och den andra av personalcheferna i Karlstad kommun en administratör. Vad gäller Ledarkuben framkommer det ytterligare några skillnader mellan de fem personalcheferna. Två av dem kan tolkas inneha den femte och högsta nivån, leda visionärt. Det är personalcheferna i Grums och Forshaga kommun. På den fjärde nivån, initiera, befinner sig, enligt min tolkning utifrån ledarkuben, en av personalcheferna i Karlstad, medan personalchefen på Hammarö kommun samt den andre av personalcheferna i Karlstad kommun, befinner sig på den tredje nivån i Ledarkuben, stödja.

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , p. 47
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-48651Local ID: ABV C-6OAI: oai:DiVA.org:kau-48651DiVA, id: diva2:1096270
Subject / course
Working Life Science
Available from: 2017-05-17 Created: 2017-05-17

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 2523 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • apa.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf