Denna uppsats handlar om redovisning av sjukfrånvaro genom ett så kallat hälsobokslut och vad det kan ha för betydelse för de kollektivanställda på Skanska Prefab, Karlstad. Företaget har en sjukfrånvaro som är högre än genomsnittet i Sverige, vilket naturligtvis skapar problem. Vi har genomfört hälsoenkäter, intervjuer samt genomfört ett anpassat hälsobokslut, i den mån det var möjligt. Utifrån det har vi undersökt olika åtgärder som kan hjälpa till att komma tillrätta med ohälsoläget på arbetsplatsen. Teorin som ligger till grund för uppsatsen har sin utgångspunkt i en undersökning som visar att Sverige har en snabb ökning av ohälsa som kostar både individer, företag och stat stora förluster, både humanitära och ekonomiska. Regeringen har infört en ny lag om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron vilken skall träda i kraft från och med 1 juli, 2003. Vi gör en kort historisk tillbakablick över hur arbetslivet utvecklats sedan slutet på 1800-talet. I övrigt så handlar teorin om psykisk och fysisk arbetsmiljö samt yttre faktorer som är relevanta och kan påverka arbetsmiljön. Vi beskriver även hur ett Hälsobokslut, enligt Paula Liukkonen, docent i företagsekonomi vid Stockholms Universitet, kan genomföras. För att uppnå syftet har vi använt oss av flera olika metoder men vår egentliga huvudundersökning är kvantitativ och består av en totalundersökning i form av en enkät. I enkäten har vi varit ute efter att få reda på hur de kollektivanställda vid Skanska Prefab i Karlstad upplever sjukfrånvaron och dess konsekvenser på arbetsplatsen. Vi har kompletterat enkäten med korta intervjuer med några av de anställda, gällande vad som kan eller bör göras för att sänka sjukfrånvaron och öka hälsan på arbetsplatsen. Vi har även i samarbete med företagsledningen fyllt i ett så kallat hälsobokslut. Vi har kommit fram till att ett hälsobokslut på en mindre arbetsplats med 33 anställda fyller ett syfte. Man får en helhetsbild, vilken annars varit svår att få. Framför allt sätter det bokstäver och siffror på det som många vet och känner. Genom det har man en bra grund att stå på om man anser att sjukfrånvaron är ett problem och vill göra något åt situationen. Ett hälsobokslut är dock inte något som i sig självt förbättrar sjukfrånvarostatistiken men hos ett företag med intresse av att sänka sjukfrånvaron kan det vara en bra början. Man ser bristerna, de ekonomiska möjligheterna och vinsterna av att bekämpa ohälsan. Nackdelen kan vara att man inte ser samma stora summor som man kan se i ett företag med många anställda och därmed inte kan göra samma ekonomiska vinster.